När du behöver dagsaktuellt värde på ett företag
Med UC Företagsvärdering får du en pålitlig och oberoende bedömning av värdet på ett företag - ditt eget eller andras.
Varför ska man göra en företagsvärdering
Företagsvärdering kan vara användbart för bland annat:
- Köp och försäljning av företag
- Underlag till banken när man exempelvis ansöker om en ökad kreditgräns eller lån
- Arvs- och generationsskifte
- Bodelning
- Skatte- och taxeringsärenden
- Förändring av delägarskap
- Införande av incitamentsprogram
- Tvångsinlösen av aktier
- Utvärdering av olika strategiska alternativ
Vad våra kunder säger
Anton Johansson
Operativ chef, OrboTech Sweden
"
Vi har köpt företagsvärdering från UC under flera års tid och vi är mycket nöjda. Rapporten är heltäckande och det är intressant att se om bolagets värde har förändrats under det senaste året. Det är ett jättebra verktyg.
"
Hur fungerar det?
Metoden som UC använder heter residualvinstvärdering (RIV) och är en överavkastningsmodell. Den bygger på redovisningsdata som till exempel årsbokslut. Fördelen med att använda RIV-modellen, ibland kallad Residual Income Valuation, är att den tar hänsyn till företagets aktuella bokförda substansvärde, vilket många andra modeller inte gör. Den ger djupare insikter i ett bolags värde genom att överavkastning och kostnaden för eget kapital är centrala i värderingen, som ofta ger en mer nyanserad värdering.
För unga företag i en expansionsfas, där investeringsbehoven är höga och kassaflödena kanske ännu inte har stabiliserats, är RIV-modellen ofta mer lämplig än andra värderingsmodeller. I dessa fall kan traditionella modeller ibland ge en missvisande bild, eftersom stora investeringskostnader kan påverka företagets förmåga att generera positiva kassaflöden. RIV-modellen fokuserar istället på överavkastningen och det bokförda värdet, vilket ger en mer rättvisande värdering.
Krav som måste uppfyllas för värdering:
- Aktiebolag med minst hos Bolagsverket 3 registrerade bokslut
- Senast inlämnat bokslut får inte vara äldre än 24 månader
- Aktivt företag med positivt justerat eget kapital för alla år
- Viss omsättning för senaste tre åren
- Riskklassat av UC
- Entydig bokslutshistorik för att möjliggöra framtidsprognoser
Kan jag värdera vilket företag som helst med Företagsvärdering Premium?
Absolut. Det behöver inte vara ditt företag, det kan vara en konkurrent eller ett företag som du funderar på att köpa. Däremot behöver företaget vara ett aktiebolag och vara värderingsbart, vilket betyder att det måste finnas:
- Minst tre registrerade bokslut där det senaste inlämnade bokslut får inte vara äldre än 24 månade
- Positivt justerat eget kapital för alla år – bolaget måste vara aktivt
- Viss omsättning för de tre senaste åren
- Riskklassning av UC
- Entydig bokslutshistorik för att framtidsprognoser ska vara möjliga
Hur lång tid tar det att leverera en företagsvärdering?
Företagsvärdering Premium levereras så snart din beställning är genomförd. Den skickas i PDF-format till e-postadressen du anger när du gör beställningen.
Allt du velat veta om företagsvärdering
Hur värderar man ett företag?
Det finns flera olika sätt att värdera ett företag på. Analytiker utför värderingar med hjälp av olika modeller, och metoderna som oftast används skiljer sig från varandra. De vanligaste typerna av värderingsmetoder är:
- Kassaflödesvärdering
- Jämförande värdering, även kallad relativvärdering
- LBO-värdering – Lånefinansierad värdering
- RIV – Residualvinstvärdering, som ofta kallas Residual Income Valuation även på svenska
Vilken värderingsmodell man väljer beror på vilken typ av bolag man vill värdera, vilken bransch som företaget är verksamt i, tillväxtstadium och tillgång till information vid värderingen. Ofta används en kombination av olika metoder för att få en mer komplett bild av ett företags värde. Man bör därför välja värderingsmodell baserat på företagets förutsättningar och vilket syfte man har med värderingen.
Vad är en Residualvinstvärdering?
En residualvinstvärdering är en modell för företagsvärdering som bygger på idén om att ett företags värde består av två delar: dess bokförda värde och dess framtida överavkastning. Överavkastning är skillnaden mellan det resultat som ett företag genererar och den avkastning som dess investerare kräver.
Vid en residualvinstvärderingen beräknar man företagets nuvärde genom att addera dess bokförda värde med nuvarande värdet av de förväntade överavkastningarna under en förutbestämd period, oftast fem till tio år. Efter den perioden förväntas företaget inte längre generera ovanligt hög avkastning. Istället förväntas bolaget generera avkastning som ligger i linje med marknadens genomsnitt, eller en långsiktig hållbar nivå.
Fördelen med att värdera ett bolag enligt RIV-modellen är att den ger en djupare insikt i ett företags värde genom att fokusera på överavkastning och kostnaden för eget kapital, vilket kan ge en mer nyanserad och tillförlitlig värdering – särskilt för företag med osäkra kassaflöden eller oregelbundna vinster. Den kan dock vara komplex att utföra eftersom den kräver många antaganden om framtida resultat, tillväxt och kapitalbehov.
Hur vet man hur mycket ett företag är värt?
Det finns flera sätt att räkna ut ett företags värde på. Vilken metod man använder avgörs av syftet för värderingen och typen av bolag. De vanligaste metoderna för företagsvärdering är:
- Kassaflödesvärdering
- Jämförande värdering, som också kallas relativvärdering, multipelvärdering eller komparativ värdering
- LBO-värdering – Lånefinansierad värdering
- Residualvinstvärdering som förkortas RIV, även kallas Residual Income Valuation på svenska
Hur vet man att en företagsvärdering är korrekt?
Det kan vara svårt att veta att en företagsvärdering är korrekt eftersom en värdering är ett resultat av olika antaganden, metoder och bedömningar. Därför bör man se på en företagsvärdering som en stark indikation snarare än ett exakt pris. Genom att se till att följande kriterier är uppfyllda kan man oftast bedöma kvaliteten på en företagsvärdering:
- Transparens: Värderingen bör vara så transparent som möjligt. Det innebär att den berättar vilka datakällor, metoder, nyckeltal och justeringar som har använts
- Konsekvent: Värderingen bör vara konsekvent och använda samma antaganden och principer genom hela analysen
- Realistisk: Det är viktigt att värderingen är realistisk och baserad på trovärdiga prognoser och branschstandarder
- Jämförbar: Man måste kunna jämföra värderingen på företaget med andra liknande bolag, transaktioner och värderingmultiplar i samma bransch. Dessutom är det viktigt att värderingen inte ignorerar marknadspriser eller branschtrender.
Frågor och svar om företagsvärdering
- Marknadens bästa och mest prisvärda företagsvärdering
- Företaget jämförs med en utvald och redovisad branschpopulation
- Värderingsrapport på svenska eller engelska
- Resultat- och balansräkning samt viktiga nyckeltal
- Totalvärde på företaget samt pris per aktie
Värderingen utförs och levereras av UC som årligen utför över 2.000 värderingar per år av företag i hela Sverige och av alla storlekar.
Vår värderingsmodell levereras till dig direkt efter att beställningen är genomförd.
Kassaflödesvärdering är en värderingsmetod som bygger på principen om att ett företags värde är lika med det framtida kassaflödet som det kan generera. Kassaflödet är det belopp som ett företag får in eller betalar ut under en given period, till exempel ett år. För att veta hur mycket ett företag är värt idag, måste man ta hänsyn till att pengar i framtiden har ett lägre värde än pengar idag. Det beror på att man kan investera pengar idag och få avkastning på dem i framtiden. Därför måste man justera framtida kassaflöden med en faktor som kallas diskonteringsfaktor. Diskonteringsfaktorn är ett mått på hur mycket man kräver i avkastning på en investering, och den påverkas bland annat av räntan, inflationen och företagets risk. Ju högre diskonteringsfaktor, desto lägre värde har framtida kassaflöden.
För att göra en kassaflödesvärdering behöver man alltså uppskatta företagets framtida kassaflöden och diskontera dem till dagens värde. Det finns olika typer av kassaflödesvärdering, men de vanligaste är fria kassaflöden till företaget (FCFF) och fria kassaflöden till aktieägarna (FCFE). FCFF är det kassaflöde som ett företag har efter att ha betalat för sina investeringar, men innan det har betalat räntor och skatter. FCFE är det kassaflöde som ett företag har efter att ha betalat för sina investeringar, räntor och skatter, och som tillfaller aktieägarna. Båda metoderna ger samma resultat om företaget inte har någon skuld, men skillnaden blir större ju mer skuldsatt företaget är.
Kassaflödesvärdering är en av de mest använda och noggranna värderingsmetoderna, eftersom den baseras på företagets faktiska prestation och potential. Dock kräver den också en hel del antaganden och prognoser, som kan vara svåra att göra och som kan påverka resultatet avsevärt. Därför är det viktigt att vara realistisk och försiktig när man gör en kassaflödesvärdering, och att jämföra den med andra värderingsmetoder för att få en mer komplett bild av ett företags värde.
Jämförande värdering är en av de mest populära värderingsmetoderna för börsnoterade företag. Den kallas även för relativvärdering, multipelvärdering eller komparativ värdering och bygger på att jämföra företagets värde med liknande företag som handlas på aktie- eller förvärvsmarknaden. Genom att använda olika finansiella värdemultiplar, som P/E-tal (Price/Earnings) eller EV/S-tal (Enterprise Value/Sales), kan man få en uppfattning om hur marknaden värderar ett företag i förhållande till dess intäkter, tillväxt, lönsamhet eller andra faktorer.
Jämförande värdering är en enkel och snabb metod som inte kräver så många antaganden eller prognoser som andra metoder, som exempelvis kassaflödesvärdering. Jämförande värdering består av två steg:
- Först identifierar man en grupp av liknande företag som har liknande egenskaper, verksamhet, risk och tillväxtpotential som företaget man vill värdera. Dessa företag kallas jämförelsegruppen eller peer group.
- Sedan beräknar man ett genomsnittligt multipelvärde för jämförelsegruppen och applicera det på företaget man vill värdera. Detta ger ett indikativt marknadsvärde för företaget som kan användas för att jämföra med dess aktuella börsvärde eller uppskatta ett rimligt pris vid en eventuell affär.
I en jämförande värdering använder man ofta nyckeltal för att jämföra olika bolag. Därför är den nära besläktad med nyckeltalsvärdering som fokuserar mer på att analysera specifika finansiella nyckeltal. Därför kan nyckeltalsvärdering ofta vara en del av en jämförande värdering.
Genom att studera hur marknaden värderar liknande företag kan man få insikter om deras styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Jämförande värdering är också ett användbart verktyg för att analysera trender, cykler och avvikelser på aktiemarknaden.
LBO-värdering, som står för ”leveraged buyout”, innebär att man köper ett företag med en hög andel lånat kapital i förhållande till eget kapital. Syftet är att minska den initiala investeringen och öka avkastningen på det egna kapitalet. En LBO-värdering bygger på att man beräknar det maximala priset som en potentiell köpare kan betala för ett företag, givet vissa antaganden om finansiering, räntor, tillväxt och exitmultiplar.
- Skapa en prognos för företagets finansiella prestation och potential för tillväxt och lönsamhet.
- Bestämma vilken typ av finansiering som ska användas för att köpa företaget, med hänsyn till räntor, löptider, säkerheter och avtalsvillkor.
- Beräkna de årliga räntebetalningarna, amorteringarna och skatteeffekterna av finansieringen.
- Beräkna den interna avkastningen (IRR) på det egna kapitalet, vilket är den årliga procentuella avkastningen som köparen får på sin investering.
- Justera priset uppåt eller nedåt tills den interna avkastningen når den önskade nivån. Detta ger det maximala priset som köparen kan betala för företaget, vilket kallas för enterprise value (EV) eller equity value.
En LBO-värdering kan användas för att jämföra, bedöma, se känsligheten och förhandla om priset vid ett företagsköp. Den bör dock kompletteras med andra värderingsmetoder för att få en mer heltäckande bild av ett företags värde, eftersom LBO-värderingen bygger på många osäkra faktorer som kan ändras över tid.
Marknadsvärdet på ett företag kan räknas ut på flera olika sätt. Bolagets marknadsvärde beskriver hur mycket företaget är värt på den finansiella marknaden utifrån marknadsaktörernas bedömning. Därför beräknas marknadsvärdet på börsnoterade bolag genom att multiplicera aktiekursen med det totala antalet utestående aktier.
För onoterade bolag finns inget aktuellt marknadsvärde som i börsnoterade bolag. Man brukar därför göra en bedömning av bolagets värde genom att titta på existerande kassaflöden eller jämföra det med andra liknande bolag
Vilka multiplar som används vid en företagsvärdering beror på vilken typ av värdering man gör. Valet av metod för värderingen beror i sin tur på anledningen till att man vill värdera ett bolag. Det kan exempelvis vara för att man vill sälja sitt bolag, köpa ett företag eller när man vill införa ett incitamentsprogram för de anställda. Dessutom bör man ta hänsyn till faktorer som vilken typ av bolag det handlar om, och i vilken bransch det verkar, när man väljer metod för värderingen.
Vid olika företagsvärderingar används olika multiplar, men några av de vanligaste är:
- P/E-tal (Price/Earnings): P/E-talet jämför företagets aktiekurs med dess vinst per aktie (EPS)
- EV/Sales (Enterprise Value/Sales): Multipeln jämför företagets börsvärde (EV) med företagets försäljning
- EV/EBITDA (Enterprise Value/Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation, and Amortisation): Denna multipel jämför företagets börsvärde (Enterprise Value, EV) med dess EBITDA, som är måttet på företagets operativa lönsamhet.
- EV/EBIT (Enterprise Value/Earnings Before Interest and Taxes): Multipeln liknar EV/EBITDA men baseras på EBIT, vilket är EBITDA minus avskrivningar och amorteringar.
- P/B-tal (Price/Book value): Pris/Eget kapital jämför företagets aktiekurs med dess bokförda värde per aktie.
Det finns flera olika värderingsmetoder. Utöver de vanligaste värderingsmodellerna (kassaflödesvärdering, jämförande värdering, lånefinansierad värdering och residualvinstvärdering) är dessa metoder vanliga:
- Multipelvärdering: Metoden innebär att man jämför ett företag med liknande bolag i samma bransch. Vanliga multiplar som används är P/E-tal, EV/EBITDA och EV/Sales. Multiplarna appliceras på företagets ekonomiska nyckeltal, exempelvis omsättning, resultat, kassaflöde eller eget kapital, för att beräkna ett rimligt värde för företaget. För noterade bolag kan multipelvärdering vara användbar för att få en indikation på hur många år det kan ta för köparen att tjäna tillbaka förvärvspriset, och för att jämföra prissättningen med liknande bolag på börsen.
- Substansvärdering: En relativt snabb och enkel värderingsmetod som är vanligt förekommande vid generationsskifte, då det inte sker någon prisförhandling. Vid en substansvärdering beräknas företagets värde utifrån skillnaderna på dess tillgångar och skulder utifrån faktiska värden – det egna kapitalet. Utmaningen kan vara att denna värderingsmodell inte tar hänsyn till företagets framtida intjäningsförmåga eller immateriella tillgångar, exempelvis varumärke eller goodwill.
- Marknadsvärdering: Enkelt förklarat kan man säga att en marknadsvärdering indikerar det pris för ett företag som marknaden, baserat på tidigare erfarenheter, är villig att betala för liknande bolag i samma storlek, bransch och ort. Denna värderingsmodell används ofta när man vill ta reda på värdet av mindre företag som har en etablerad position på marknaden, till exempel fristående butiker, kiosker, restauranger eller taxi-bolag, där företagsöverlåtelser är vanliga.
- Likvidationsvärdering: Denna värderingsmetod är vanlig när ett företag befinner sig i en akut kris, har mycket låg lönsamhet eller står inför konkurs eller avveckling. Den går ut på att beräkna värdet av företagets tillgångar vid en försäljning när skulderna redan har betalats av. Vid en likvidationsvärdering blir värdet ofta lägre än när andra värderingsmodeller används, då man utgår från att tillgångarna snabbt ska säljas, ofta till rabatterade priser.
Vilken värderingsmetod man ska använda, och när, avgörs helt beroende på syftet för värderingen. Ofta är betydande faktorer för vilken metod man väljer:
- Vilken typ av företag det handlar om
- Vilken bransch som företaget är verksamt inom
- Vilket tillväxtstadium bolag befinner sig i – och vilka utmaningar och möjligheter som kan följa
- Syftet med värderingen
- Vilken information som finns tillgänglig om företaget
Ofta används flera värderingsmetoder vilket gör att man kan jämföra resultaten av värderingarna och på så vis få en mer heltäckande och balanserad bild av ett företags värde.