Minst 28 000 anställda drabbade i år av ökat antal företagskonkurser
Läget fortsätter att se mycket mörkt ut för svenska företag. Under juni månad har konkurserna skjutit i höjden och ökat inom samtliga stora branscher i Sverige, med uppåt 90 procent. Under det första halvåret har konkurserna hittills varit de högsta på tio år och minst 28 000 anställda har som direkt följd förlorat sitt arbete, enligt ny statistik från affärs- och kreditinformationsföretaget UC.
Totalt sett har konkurserna under juni månad ökat med 31 procent i jämförelse med samma månad i fjol, enligt ny statistik från UC. Det motsvarar det högsta antalet konkurser på tio år både för juni månad och gällande årets första sex månader sammanslaget.
Hotell och restaurang har ökat med 90 procent
Under juni månad har konkurserna skjutit i höjden inom samtliga stora branscher som UC bevakar i sin månadsstatistik i jämförelse med i fjol. Bland annat så visar den senaste statistiken att konkurserna ökat med 33 procent inom detaljhandeln, 29 procent inom partihandeln, 34 procent inom transport och 20 procent avseende byggindustrin.
Hotell- och restaurangbranschen sticker ut med en mycket stor ökning på 90 procent.
- Den extrema ökningen av konkurser inom hotell och restaurangbranschen för den andra månaden i rad är exceptionell. Anledningen är en fortsatt hög inflation som inte bara drabbar stora investeringar och branscher hårt såsom byggsektorn, utan även konsumtionsvaror och nöjen. Hotell- och restaurangbranschen är också en personalintensiv bransch vilket riskerar att bidra till den onda cirkeln med fler konkurser, ökad arbetslöshet och minskad konsumtion, menar Johanna Blomé som är ekonom på UC.
Fler arbetslösa till följd av ökade konkurser
Enligt ny statistik från UC har minst 28 000 anställda drabbats av det rekordhöga antalet konkurser hittills i år.
- Att bli av med sitt arbete till följd av en konkurs är en personlig tragedi. Många hamnar från en dag till en annan i en mycket utsatt situation och saknar marginaler att klara vardagen till följd av det ekonomiska läget och höga kostnader. Som kreditupplysningsföretag ser vi också att arbetslöshet är en av de stora anledningarna till att individer väljer att ta lån med dåliga villkor, så kallade snabblån, vilket på sikt riskerar att bli en kostsam historia både för låntagaren och samhällsekonomin. Sedan i våras har vi sett att antalet skuldsatta personer som har svårigheter att betala tillbaka sina lån har börjat ökat. Samtidigt visar rapporter från reseindustrin att sommarresan inte är något hushållen kommer att avstå från. Jag är orolig för att det här kommer att leda till att fler tar snabba lån för att finansiera den efterlängtade semestern och att det i sin tur kommer att spä på de samhällsekonomiska klyftor vi redan ser. Det krävs omedelbara åtgärder för att säkerställa att de mest utsatta hushållen inte hamnar i en skuldfälla som de sedan inte kan ta sig ur, menar Johanna Blomé.
Nyföretagandet störtdyker inom flera branscher
Nystarterna har också sjunkit under juni månad i jämförelse med i fjol med totalt sett 10 procent. Inom flera branscher har nystarterna mer eller mindre störtdykt. Sett till maj månad jämfört med samma månad i fjol har nystarter inom bygg minskat med 88 procent, detaljhandeln med 86 procent och hotell- och restaurang med 89 procent.
- Det är oroväckande att se att den negativa företagstrenden även syns tydligt kopplat till ett minskat antal nystarter. Det visar på att många just nu är i en marknad som är svårbedömd vilket leder till ökad risk för nya investeringar i nuläget. Under föregående vecka höjde Riksbanken styrräntan med ytterligare 0,25 punkter och flaggade samtidigt för att marknaden bör räkna med åtminstone ytterligare en höjning i år, och skärpte därmed tonläget från tidigare i år. En svag krona betyder att importen till Sverige blir dyrare i kronor räknat och svenska företag får det tuffare internationellt, avslutar Johanna Blomé.
För att se konkursutvecklingen på läns- och kommunnivå samt branscher, besök https://www.uc.se/konkursstatistik/
Om UCs konkursstatistik
UCs konkursstatistik omfattar inledda aktie-, handels-, och kommanditbolag samt övriga juridiska personer och enskilda firmor. Den månatliga konkursstatistiken mäts från den första till sista dagen per månad.
Om månadsskiftet sker på en helg eller röd dag summeras statistiken på den sista arbetsdagen innan månadsskiftet. Det kan innebära att ett företag vars konkurs rapporterats sent i månaden inte kommer med i månadens statistik men i efterföljande månaders statistik. Det kan förekomma viss eftersläpning i statistiken på grund av sen inrapportering av konkurser, varför definitiva siffror finns först vid en senare tidpunkt, vanligtvis efterföljande månad.
Län | Procentuell förändring juni* | Procentuell förändring hittills 2023** |
---|---|---|
Stockholms län | 30% | 23% |
Uppsala län | 12% | 28% |
Södermanlands län | 13% | 37% |
Östergötlands län | 10% | 44% |
Jönköpings län | 257% | 63% |
Kronobergs län | 0 % | -5% |
Kalmar län | 0 % | 9% |
Gotlands län | 0 % | 83% |
Blekinge län | -33% | 3% |
Skåne län | 35% | 31% |
Hallands län | -27% | 35% |
Västra Götalands län | 65% | 47% |
Värmlands län | 27% | 21% |
Örebro län | -7% | 44% |
Västmanlands län | 42% | 29% |
Dalarnas län | 0 % | 15% |
Gävleborgs län | 167% | 44% |
Västernorrlands län | 22% | 22% |
Jämtlands län | 75% | 23% |
Västerbottens län | 8% | 63% |
Norrbottens län | -40% | -10% |
Sverige | 31% | 30% |
* procentuell förändring jämfört med samma månad föregående år
** procentuell förändring jämfört med samma antal månader föregående år
UCs konkursstatistik omfattar aktiebolag, handels- och kommanditbolag, enskilda firmor samt övriga juridiska personer.