Konkursstatistik

Företagskonkurserna ökar igen, fortsatt svårbedömt läge och återhämtningen dröjer

Den senaste statistiken från affärs- och kreditinformationsföretaget UC visar att antalet företagskonkurser ökade med 8 procent under mars jämfört med samma period föregående år. Efter månader av minskande konkurser, ser UC en ökning av antalet företagskonkurser. Återhämtningen i samhällsekonomin dröjer och det makroekonomiska läget är svårbedömt. Den största ökningen av konkurser noteras inom hotell- och restaurangbranschen, med en uppgång på hela 61 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Vidare syns en ökning av konkurser inom byggindustrin med 11 procent och inom detaljhandeln noteras en minskning om 2 procent.

Enligt färsk statistik från UC ökade antalet konkurser under mars månad med totalt 8 procent i hela landet jämfört med samma period i fjol.

Samtidigt som antalet företagskonkurser ökar, ligger antalet nystartade bolag kvar på liknande nivåer som samma period föregående år.

Ökat antal konkurser inom hotell- och restaurang samt byggindustrin
Från mars månads konkursstatistik noteras en ökning inom hotell- och restaurangbranschen. Antalet konkurser inom denna sektor har ökat med hela 61 procent jämfört med mars förra året. Även inom byggsektorn ökade konkurserna med 11 procent, inom detaljhandeln noterar UC en minskning om 2 procent.

– Sammanfattningsvis tyder detta på att vissa sektorer visar tecken på återhämtning, även om osäkerheten fortfarande råder för branscher som är känsliga för konjunktursvängningar, som hotell- och restaurang. Det senaste året har varit en berg- och dalbana för företagskonkurserna i Sverige, med stora variationer under året. Under de senaste månaderna noterade vi försiktiga tecken på en återhämtning, men i mars ser vi nu en ny ökning av konkurserna. Det är tydligt att återhämtningen är långsam och att företagen fortfarande kämpar under tuffa makroekonomiska förhållanden. Ökningen av konkurser inom restaurang, hotell och bygghandel är inte överraskande, då det speglar en avmattad konsumtionsvilja i det utmanande ekonomiska klimatet, vilket påverkar särskilt de sektorer som är känsliga för förändringar i den ekonomiska omvärlden, säger Amanda Aldestam, analytiker på UC.

Ökande konkursnivåer i kombination med återbetalning av skatteanstånd
Av aktiebolag som i vid halvårsskiftet föregående år hade ett utestående skatteanstånd har över 7 procent, drygt 1 000 företag, gått i konkurs. Majoriteten av dessa företag var verksamma inom byggbranschen, detaljhandel eller hotell- och restaurangverksamhet. De sammanlagda utestående skatteanstånden för dessa företag uppgår till över 3 miljarder kronor, pengar som Skatteverket nu riskerar att inte få in.

– En viktig faktor att följa framöver är hur skatteanstånden påverkar företagens likviditet och vilken effekt detta får på konkursstatistiken. Med tanke på att möjligheten att förlänga anstånden för de flesta företag upphörde i september 2024, innebär mars 2025 att många företag står inför den första månaden utan förlängning. Detta kan leda till en ökad risk för fler konkurser under de närmaste månaderna, säger Amanda Aldestam, analytiker på UC.

I slutet av februari i år är det fortfarande över 12 000 aktiebolag som har skattestånd att betala in, och den totala skulden uppgår till närmare 24 miljarder kronor. Vid närmare anblick hittar vi dryga 400 företag som har ett anstånd att betala tillbaka på över 10 miljoner kronor. Över 300 bolag har ett utestående anstånd som överstiger deras senast rapporterade nettoomsättning.

Northvolt ansöker om konkurs – en av de största företagskonkurserna i svensk industrihistoria
I mars 2025 ansökte batteritillverkaren Northvolt om konkurs, vilket markerar ett dramatiskt bakslag för det svenska företaget som en gång var en flaggskeppssatsning på den gröna omställningen. Efter att ha kämpat med ekonomiska problem och misslyckad produktion har företaget inte lyckats säkra nödvändiga finansieringsvillkor för att fortsätta sin verksamhet. Konkursen omfattar flera av Northvolts bolag, inklusive Northvolt AB och Northvolt Ett AB, och påverkar omkring 5 000 anställda, främst i Skellefteå. Detta innebär en av de största företagskrascherna i svensk industrihistoria och markerar en dyster vändning för en satsning som skulle driva på den hållbara omställningen.

Svagt stämningsläge i den svenska ekonomi
Enligt Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer för mars och rapport kring konjunkturläget föll barometerindikatorn till 95,2, vilket signalerar ett dämpat stämningsläge i svensk ekonomi. Sverige befinner sig fortsatt i en lågkonjunktur. Mycket tyder på att den ekonomiska utvecklingen blir svag under det första halvåret i år när hög inflation och stor osäkerhet om den framtida ekonomiska utvecklingen håller tillbaka hushållens konsumtion och företagens investeringar. Hushållens konfidensindikator sjönk kraftigt, och även handeln och tjänstesektorn visar svag utveckling, särskilt inom dagligvaror och motorfordon. Byggsektorn ser viss förbättring, medan tillverkningsindustrin fortsatt har det svagaste läget.

Hög inflation och osäkerhet dämpar konsumtion och investeringar under första halvåret, men när inflationen faller väntas hushållen öka sin konsumtion, vilket driver återhämtningen från andra halvåret. Osäkerheten är dock stor, och lågkonjunkturen väntas bestå med hög arbetslöshet till slutet av 2026.

Det svaga stämningsläget bekräftas även av Riksbankens företagsundersökning från slutet av februari, där många företag rapporterade om osäkerhet och dämpad efterfrågan. Enligt undersökningen upplever företag inom flera sektorer, inklusive tillverkning och handel, att den ekonomiska framtiden är osäker, vilket påverkar deras investeringsvilja och planer för de kommande månaderna. Detta reflekterar en fortsatt nedåtgående trend i svensk ekonomi, där både små och stora företag står inför utmaningar och en osäker framtid.

Enligt SCB:s konjunkturklocka från mitten av mars 2025, är den samlade konjunkturbilden fortfarande svagare än normalt. Fördelningen mellan indikatorer under trend är jämnt spridd mellan återhämtnings- och recessionsfasen, vilket tyder på att det finns både tecken på viss återhämtning och tecken på svagare ekonomisk aktivitet. I december 2024 var det fler indikatorer i återhämtningsfasen, men under januari 2025 har det skett en liten tillbakagång, även om förändringarna är små.

– Riksbanken meddelade den 20 mars att styrräntan förblir oförändrad på 2,25 procent och förväntas ligga kvar på denna nivå fram till första kvartalet 2028. Trots osäker omvärld bedömer Riksbanken att de svenska inflations- och konjunkturutsikterna är relativt stabila. Företagen förutspår en marginell förbättring på kort sikt, men en påtaglig återhämtning väntas dröja längre. Riksbanken konstaterar att svensk ekonomi är på väg att återhämta sig, men konjunkturläget är fortsatt svagt. Inflationen förväntas vara mellan två och tre procent i år och sjunka mot målet därefter. Företagen förväntar sig en marginell förbättring om ett halvår, men en tydlig återhämtning dröjer längre. Sammanfattningsvis är omvärldsläget, med medföljande konkursrisker, fortsatt svårt att bedöma, avslutar Amanda Aldestam

Om UCs konkursstatistik

UCs konkursstatistik omfattar aktie-, handels-, och kommanditbolag samt övriga juridiska personer. Den månatliga konkursstatistiken mäts från den första till den sista dagen per månad. Om månadsskiftet sker på en helg eller röd dag kommer statistiken mätas från den första till den sista tillgängliga arbetsdagen.

* procentuell förändring jämfört med samma månad föregående år
** procentuell förändring jämfört med samma antal månader föregående år

UCs konkursstatistik omfattar aktiebolag, handels- och kommanditbolag, enskilda firmor samt övriga juridiska personer.