Så kan vi rädda fler unga från skuldfällan

Skuldsättningen bland unga ökar oroväckande snabbt och en förklaring är att många tar dyra konsumtionslån, utsätts för aggressiv lånereklam och spelar på kredit. Utan att riktigt förstå konsekvenserna. Om unga människor skulle få lära sig mer om privatekonomi på ett tidigt stadie, redan i skolan, skulle vi inte se den här utvecklingen, det är jag helt övertygad om.

Ny statistik från Kronofogden visar att det finns 33 000 unga vuxna i Sverige som inte har lyckats betala sina lån och räkningar och därför hamnat i myndighetens register. Och skuldsättningen bland unga vuxna ökar snabbt – enbart det senaste året har deras samlade skuld ökat med 16 procent.

Överskuldsättningen kan ha katastrofala följder. Många känner oro och ångest inför den egna ekonomin samtidigt som man skäms och inte vågar prata med andra om sin situation. Sociala problem, stress och ohälsa är vanligt.

Många av de unga personer som blir överskuldsatta har tagit dyra konsumtionslån, det vill säga lån som används till att konsumera och som saknar säkerhet. Dessa lån kan ha mycket höga räntor, ibland upp till 40 procent.

Aggressiv marknadsföring och spel på kredit

De företag som ger eller förmedlar konsumtionslån är ofta aggressiva i sin marknadsföring. Även den som är svårt skuldsatt utlovas lån, medan kreditupplysningar framställs som något som bör undvikas. Ofta samarbetar långivarna och låneförmedlarna med populära influencers som får betalt för att prata gott om de dyra konsumtionslånen.

Det är också vanligt att unga människor tar ofördelaktiga lån för att finansiera ett omfattande spelande. Egentligen är det förbjudet att ge lån för insatser i spel, men spelbolagen kan kringgå kreditförbudet genom att erbjuda spel på faktura eller genom kreditkort.

Utbildning är vägen framåt

Jag är helt övertygad om att det är viktigt att jobba förebyggande, för att minska risken att unga människor hamnar i djup skuldsättning, inte minst genom utbildningsinsatser. Undersökningar visar att många unga människor saknar grundläggande privatekonomiska kunskaper.

I dag finns inte privatekonomi som ett eget ämne i grundskolan. De privatekonomiska frågorna ingår i stället främst i ämnet hem- och konsumentkunskap, som har minst antal undervisningstimmar av alla grundskoleämnen.

Vi på UC arbetar aktivt för att privatekonomi antingen bör bli ett eget ämne i grundskolan eller lyftas fram mer i kursplanen för hem- och konsumentkunskap och få fler undervisningstimmar. En sådan satsning skulle ha brett stöd bland allmänheten. Enligt en ny Sifoundersökning beställd av UC tycker nio av tio svenskar, 94 procent, att det bör bli mer fokus på privatekonomi i skolan.

Samtidigt kan överskuldsättningen inte lösas enbart genom utbildning av unga. Insatser behövs på flera områden. Det kan handla om skärpta regler kring lånereklam och spel på kredit, men det kan också handla om regeländringar som gör det mindre attraktivt att ge konsumtionslån till personer som har hög risk att inte kunna betala tillbaka.

Vad som nu krävs är att finansmarknadsminister Åsa Lindhagen tillsätter en statlig utredning med ett brett mandat att föreslå effektiva politiska åtgärder mot överskuldsättningen. Ett sådant initiativ har stor potential att rädda fler unga människor undan skuldfällan.

/Gabriella