Karin Arrenfeldt

Tiden är förbi när kvalitet enbart handlade om att skapa rätt produkter, och tjänster, på rätt sätt. De senaste åren har kvalitetsbegreppet vidgats. Idag förväntas företag och organisationer att bidra till samhällsnytta i termer av både ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet. Tidigare under våren intervjuades jag av Kvalitetsmagasinet just med fokus på hur de olika dimensionerna av hållbarhet har blivit allt mer integrerade i kvalitetsbegreppet. Jag tänkte passa på att lyfta ut några exempel från artikeln som handlar om vår egen verksamhet och den resa vi gjort på UC. Centralt i vårt kvalitetsarbete på UC har såklart alltid varit att skapa värde för dem som vår verksamhet direkt är till för. Men i det ingår också att bidra till att skapa nytta för samhället i stort, utanför den närmaste kretsen av betalande kunder. För oss handlar det dels om att alltid ha kundens behov i fokus med krav på processer, säkerhet och leverans, men också hur vi kan bidra till en sund marknad genom att förebygga att unga inte hamnar i en tidig skuldspiral. Skuldspiralen hos unga drabbar både individen, samhället och företagen Konkret handlar det om olika satsningar som vi gör för att bidra till att minska överskuldsättningen i samhället, framför allt med fokus på den yngre generationen. Enligt Kronofogden ökade medianskulden från 2011 till 2021 bland unga män med 36 procent, medan den har ökat med 102 procent bland unga kvinnor. Ökningen beror delvis på att unga vuxna i dag skuldsätter sig med större belopp till följd av dyra konsumtionslån. Små konsumtionslån kan snabbt växa till ansenliga belopp som i sin tur leder till betalningsanmärkningar och förelägganden. Det innebär en tragedi för individen och en kostnad för samhälle och företag, på både kort och längre sikt. Genom att arbeta för att minska överskuldsättningen minskar vi också de finansiella riskerna för våra kunder. På så sätt knyts de ekonomiska, miljömässiga och sociala målen samman och skapar grund för en hållbar utveckling. På så vis ser vi att vi att vi tar ansvar utifrån den påverkan vi har på den finansiella marknaden och ökar kvaliteten i de tjänster vi erbjuder. Kunskapsnivån om att ta lån är för låg För att minska risken för både individen och marknaden ser vi det som en del i vårt uppdrag att arbeta förebyggande med att sprida information och kunskap om vad lån- och kreditgivning innebär. Lån kan vara nödvändiga i vissa situationer men utmaningen är att många unga vuxna idag saknar tillräcklig kunskap för att kunna bedöma riskerna med ett lån. Särskilt då många av villkoren står med finstilt text som är både svår att se och förstå. Därför satsar vi på olika samarbeten med olika aktörer som vänder sig direkt till unga i sin verksamhet såsom ekonomi- och utbildningsappen Gimi, Fryshuset och Alkompis som publicerar våra utbildande artiklar på flera språk. Våra kundservicemedarbetare är de stora hjältarna Också våra kundservicemedarbetare spelar en avgörande roll och är en viktig informationskanal, ofta den viktigaste av dem alla, för att informera utsatta personer om lån och risker. Våra nordiska bolag i koncernen hanterar tillsammans upp emot 20 000 förfrågningar per månad! Det handlar framför allt om frågor från privatpersoner som behöver hjälp med att hantera olika privatekonomiska situationer. Våra kundservicemedarbetare är riktiga hjältar! ESG data är nyckeln framåt för våra kunder Vid det här laget har nog ingen missat den viktiga roll som hållbarhetsdata kommer att ha i framtidens affärsbeslut. Långivning är en sådan process där hållbarhets- eller så kallad ESG-data (environmental, social, governance) kommer att spela en allt viktigare roll. På UC ser vi att vi har ett viktigt uppdrag att leda marknaden från ansvarsfull långivning mot hållbar långivning. För en tid sedan publicerades en undersökning av Fair Finance Guide som visade på hur de fem största svenska bankerna genom sin utlåning bidrog till dubbelt så mycket utsläpp som Sverige som nation. Det innebär att det numera inte räcker för långivarna att ta hänsyn till finansiella risker, utan de behöver även ta hänsyn till hållbarhetsrisker. Och med EU-direktivet CSRD och taxonomiförordningen har ESG-data blivit hårdvaluta för bolagens riskanalyser. ESG-data är ett spännande strategiskt tillväxtområde för oss och vi kan redan leverera unika tjänster inom klimatriskanalys på marknaden. Genom att ta ansvar också för effekterna av våra tjänster har vi vidgat synen på vad kvalitet innebär för oss som bolag, och det värde vi kan skapa för våra kunder. På så sätt knyter vi samman de ekonomiska, miljömässiga och sociala målen och skapar en grund för hållbar utveckling både för våra kunder, UC och omvärlden i stort. Läs mer om UCs tjänster inom ESG eller riskminimering och compliance.

Sedan UC startades av svenska bankaktörer på 70-talet, har socialt ansvar och att bygga tillit på den finansiella marknaden mellan företag och konsumenter varit den centrala drivkraften och ledstjärnan i allt vi gör. UCs affärsmodell bygger på att ansvar skapar vinst, och att långsiktighet lönar sig. Ansvarsfull kreditgivning är vår affärsidé. Nyligen lanserade Enento Group, som UC tillhör tillsammans med bland annat Allabolag i Sverige, vår första kombinerade Års- och hållbarhetsredovisning. 2023 har varit ett utmanade år på många sätt. Lågkonjunkturen har inneburit att färre lånar mindre. Företagens investeringar har minskat och hushållen har blivit försiktigare. "Lån utan UC" och växande skulder Samtidigt syns alarmerande siffror som visar att skuldkvoten i samhället ökar, vilket i praktiken innebär att de som redan är högt belånade har fastnat allt djupare i skuldfällan. Tyvärr är det här en konsekvens av att Sverige sedan 2018 har ett förhållandevis högt räntetak på 40 procent, vilket skapar en marknad för aggressiva långivare som kan sko sig på utsatta individer eller att de som saknar tillräcklig kunskap om lånen, såsom ungdomar, inte kan betala tillbaka. ”Lån utan UC” är en slogan som är alltför vanligt förekommande bland dessa aktörer. Det är motsatsen till ansvarsfull kreditgivning. Öka medvetenheten om problemen bakom överskuldsättning I vår redovisning för 2023 beskriver vi hur vi under året har arbetet för en sundare marknad, baserad på tillit och i förlängningen en mer hållbar ekonomi. En sådan viktig insats, som vi är mycket stolta över, är just att vi under 2023 har fortsatt öka medvetenheten hos beslutsfattare och allmänheten om problemen med överskuldsättning i Sverige, orsakerna bakom och effektiva åtgärder. På 2023 års UC-dagen, som vi höll på Hotel Clarion Sign i mitten på november, bjöd vi exempelvis in två professorer inom rättsvetenskap som forskat mycket på kreditmarknaden i Sverige, och kritiserar den utredning om överskuldsättning som regeringen nu lagt på bordet. Enligt professorerna löser inte utredningens förslag de verkliga problemen bakom – läs gärna mer i den intervju som vår VD Gabriella Göransson genomförde i december med professorerna Överskuldsättning som samhällsutmaning. The Bill - vårt utbildningsprogram för unga om lån och privatekonomi En annan förebyggande åtgärd som är minst lika viktig är utbildning om lån och i privatekonomi. Under 2023 har vi fortsatt driva vårt eget utbildningsprogram The Bill, som syftar till att öka kunskapen om privatekonomi hos ungdomar. Under 2023 har vi haft ett särskilt fokus på unga, och deras föräldrar, från ytterstadsområden. Vi höll bland annat flera workshops i Kista tillsammans med inspiratören och eldsjälen Binette Seck under hösten. Dessutom nådde vi ut till sammanlagt 80000 personer med information om kreditgivning på arabiska genom ett samarbete tillsammans med mediekanalen Alkompis. Stärka vårt erbjudande inom ESG och hållbar kreditgivning Självklart kan jag inte heller sammanfatta hållbarhetsåret 2023 utan att nämna alla värdeskapande kundsamarbeten, som fått både oss och våra kunder att fortsatt växa, inte minst inom hållbar kreditgivning. Som jag inledde detta inlägg har ansvarsfull långivning alltid varit UCs kärna och existensberättigande, men i takt med insikter om klimatets och miljöns men också andra ESG-faktorers påverkan på finansiellt värde och risk, har ansvar inom långivning breddats till att även inkludera hållbarhet. Under året lanserade vi nya och uppdaterade tjänster inom ESG och klimat – såsom en Klimatriskrapport för fastigheter. Potentialen i den här typen av data, information och insikter för att ta goda beslut för hållbar kreditgivning kan inte nog understrykas. Vi ser fram emot att expandera den här delen av vårt erbjudande framöver, liksom vi gjort i Finland. Under 2023 blev UC ett koldioxidneutralt företag Sist, men definitivt inte minst, så vill jag nämna en otroligt viktig milstolpe som UC och Enento uppnått under 2023 – och det är att vi nu är ett koldioxidneutralt företag, som ett steg på vägen att nå netto noll utsläpp 2030. Jag vågar påstå att vi är bland de första bolagen i vår storlek och inom vår bransch i Norden att uppnå detta mål. Förhoppningen är att vi ska vara en förebild, inte minst för våra kunder och partners. Och inte bara förse våra kunder med den ESG-data de behöver, utan också inspirera till att sätta och uppnå egna klimatmål - genom att vi själva visa på att det är möjligt! Läs hela Enentos Års- och hållbarhetsredovisning.

Från och med nästa år 2024 så börjar den nya EU lagen för hållbarhetsredovisning gälla i Sverige i enlighet med CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive). Om ni som företag inte redan redovisar er hållbarhetsdata, så kan jag nästan lova dig att 2024 är året kunder, leverantörer, investerare och långivare kommer att efterfråga den här datan om er verksamhet. På UC har vi sammanställt fem tips på vad du ska tänka på för att komma igång med din insamling och rapportering av hållbarhetsdata. Tips 1: Kartlägg er hållbarhetspåverkan som företag – utgå från verksamheten och er värdekedja. Ur miljösynpunkt är det stor skillnad om ni är ett tjänsteföretag eller ett tillverkande företag, då ett bolag som producerar varor tenderar att generellt ha högre utsläpp och från andra utsläppskällor än ett konsultföretag. För att ge ett exempel från vår egen verksamhet. Enento Group är ett tjänsteföretag som säljer data och insikter till våra kunder för att stötta dom i sina egna beslutsprocesser. Vår största utsläppskälla av växthusgaser är utan tvekan våra tjänsteresor med flyg över Östersjön (vi är noterade i Finland). Men vi har även en del scope 2 utsläpp från våra IT partners hosting miljöer och vår IT utrustning. Också vikten av andra frågor är miljö skiljer sig stort mellan olika företag. Mänskliga rättigheter i värdekedjan är troligtvis en mer materiell hållbarhetsfråga om du har en komplex leverantörskedja och verksamhet i länder där de arbetsrättsliga skyddsnäten brister. Men mänskliga rättigheter kan också vara direkt kopplat till din affärsmodell och vilka kunder som har möjlighet att ta del av dina produkter om du är en läkemedelsföretag eller hur dina kunders personuppgifter skyddas om du är ett teknik eller telekomföretag. Tips 2: Identifiera era viktigaste så kallade ESG datapunkter – som står för environmental, social, governance. Läs på om hur kraven i EU direktivet ser ut, men utgå också från er egen analys av vilken data som viktigaste för just er verksamhet att redovisa på. Något som är en del av CSRD och även kommer att bli allt viktigare i den finansiella bedömningen av företag framöver, är potentiella klimatriskers påverkan på verksamheten i kronor och ören. Det handlar alltså inte längre bara om att kunna visa på hur man förebygger klimatrisker, utan också hur man planerar att hantera dom och att klimatanpassa verksamheten och vad det kommer att kosta. Tips 3: Mobilisera interna resurser Involvera de nyckelpersoner internt som äger den rådatan idag som behövs för att samla in och analysera er hållbarhetspåverkan avseende olika delar av verksamheten. Börja i befintliga processer som kan användas för att samla in och analysera hållbarhetsdata. Det är viktigt att olika delar av organisationen från början känner ett ägandeskap för de hållbarhetsmål och KPIer ni sätter. Det är en vanlig fälla att hållbarhetsansvariga arbetar i silos i sin egen organisation. Det är svårt för att nästan inte säga omöjligt att få långsiktiga resultat och att röra er framåt i ert hållbarhetsarbete, om det är det ni vill, om inte hållbarhetsmålen är satta i linje med och som en del av den övergripande affärsstrategin. Tips 4: Framtidssäkra ert företag Använd insikterna och ESG redovisningen som ett sätt att driva er verksamhet och affärsstrategi framåt. Sätt mål och KPIer. Utgå från på vilket sätt som er positiva hållbarhetspåverkan kan skapa ytterligare värde både för samhället och affären. Vilken negativ eller potentiellt negativ hållbarhetspåverkan utgör en risk för omvärlden och för ert företag och finansiella ställning på sikt? Tips 5: Kommunicera Sist men inte minst - skapa engagemang både internt och externt för era ambitioner att bidra till ett bättre samhälle eller omvärld. Vänta inte tills ni har allt på plats och känner att ni har nått ända fram, berätta om resan dit! Det är den som inspirerar mest. Lycka till! Och hör av er till oss på Enento och UC om ni vill veta mer om våra tjänster inom ESG eller riskminimering och compliance. /Karin

Om du är företagare eller arbetar inom bank och finans, och inte har levt under en sten de senaste åren, så har du troligtvis fångat upp begrepp såsom taxonomin, NFRD, CSRD, ESRS och CSDDD. Om inte, så är det hög tid att börja läsa på. Dessa begrepp är olika typer av hållbarhetsdirektiv, standarder och förordningar som har eller kommer att införas inom EU de närmsta åren, till följd av att världen enades kring globala klimatmål i Parisavtalet 2015. Vad dessa står för var för sig får bli ett eget blogginlägg framöver. Men för att sammanfatta så innebär den nya förväntansbilden på företag att kraven på att formellt redovisa sitt hållbarhetsarbete ökar. Ordentligt. CSRD kommer att innebära att fler än 50.000 företag inom EU måste börja hållbarhetsredovisa. Även de bolag som inte omfattas direkt av direktiven kommer att omfattas indirekt, då företagen som gör det behöver samla in data gällande aktörer i hela sin värdekedja. Och kraven behövs. Idag saknas en enorm mängd data för att kunna kartlägga och på ett trovärdigt och effektfullt sätt kunna driva näringslivets hållbarhetsarbete framåt. Data behövs för att du som investerare, kund eller leverantör ska kunna göra en bedömning av de bolag som du samverkar med eller finansierar. Tillgängligheten på hållbarhetssinformation och standardiserad data är själva förutsättningen för att kunna ta hållbara beslut. Men för många kan de nya kravställningarna upplevas som en djungel. Jag har själv jobbat som hållbarhetsredovisningskonsult i många år och vet att det inte bara är att ”kastaihop” en hållbarhetsredovisning. Det kan innebära utmaningar för en organisation som aldrig tidigare följt icke-finansiella redovisningsramverk eller satt klimatrelaterade KPIer. Ofta förutsätter det att man ser över en hel del processer internt, och kanske behövs till och med ett nytt internt förhållningssätt kring vad som är möjligt att mäta och följa upp på samt hur. Hållbarhet är inte business ”as usual”. Det innebär att lägga på ett raster av långsiktighet på sin verksamhet, integrera materiella hållbarhetsrisker i företagets ordinarie due diligence arbete och tänka på värdeskapande och innovation bortom de möjligheter och den påverkan du har mitt framför näsan. Med den ökade mängden och flödena av data som tillgängliggörs kommer också nästa utmaning - hur ska vi, marknaden - sortera, organisera och värdera informationen? Jämförbarheten av data mellan olika verksamheter är även det en grundsten för att kunna dra nytta av den. Det är viktigt att det går att mäta och följa upp ditt och andras hållbarhetsarbete. I januari i år släppte Riksbanken sin Klimatrapport, där man konstaterade att klimatförändringarna och omställningen till en hållbar ekonomi skapar risker som kan hota den finansiella stabiliteten. I rapporten konstateras att alla aktörer inom det finansiella systemet behöver bli bättre på att identifiera, mäta och hantera klimatrelaterade risker. Svenska banker är t.ex. exponerade mot hållbarhetsriskerna på flera olika sätt, inte minst genom de krediter som ges till företag i branscher som antingen påverkar eller påverkas av klimatförändringarna. Riksbanken menar vidare att ramverk som ökar transparensen kring klimatrelaterade data därför måste utvecklas inom EU och globalt. Borta är tiden då en hållbarhetsrapport kunde ha mer gemensamt med en reklambroschyr än en redovisning som visar på materiell och affärskritisk hållbarhetsinformation och resultat... Det här är bara början och det ska bli väldigt spännande att följa utvecklingen över nästkommande år! Jag återkommer med mer om detta i framtida blogginlägg. //Karin Läs mer om UCs tjänster inom ESG eller riskminimering och compliance.