Victoria Preger

Marknadschef

Victoria brinner för kommunikation och har sedan 1999 arbetat med journalistik, marknadsföring, PR och kommunikation. Inom UC-koncernen är hon verksam som Marknadschef. Hon älskar att vistas i naturen och att vandra, är aktiv barnledare i Friluftsfrämjandet och tillbringar ledig tid i fritidshuset på Åland. Här bloggar hon om nya produkter och tjänster, digital transformering, socialt ansvarstagande, kundinsikter och gör omvärlds- och trendspaningar.

Några intryck från Bank Summit 2017

Bank Summit som gick av stapeln för ett par veckor sedan gav en hel del intressanta inputs som jag tror och hoppas att många tar till sig. Jag kommer att fokusera på Ekosystem som är i ropet nu. För just Ekosystem är något som är en väldigt tydlig trend. Man kan se det på olika sätt. Antingen hur man ser möjligheter att utveckla lösningarna runt sin egen kundstock tillsammans med potentiella partners (exempelvis Fintech företag som lyfts in som partners via uppköp eller samarbeten) för att på bästa sätt supportera sina kunder med aktuella lösningar. Alternativet är att man skapar egna Ekosystem när lösningarna inte finns på plats sedan tidigare. Genom detta Ekosystem blir man inte bara extremt viktig för sina kunder, i de fall jag kommer lyfta så har man de facto tagit en position i bank och finansvärlden på ett sätt vi inte sett tidigare. De exempel som jag väljer att lyfta fram är dels amerikanska Uber, men även vårt svenska iZettle som jag tycker är ett superspännande och nytänkande team. Jag börjar utblicken med Uber som med sitt nytänkande ju faktiska skapat en helt ny bransch. På samma sätt som man ”distruptat” hela taxivärlden genom sin tekniska lösning så har man för att kunna fortsätta sin utveckling skapat ett helt ekosystem runt sig. Det började med att skapa möjlighet för Uberförarna att kunna finansiera sina bilar på ett bra sätt. Genom att lösa detta förenklade man skapandet av nya Uberförare. Med bilarna kom ett behov runt försäkring av bilarna – givetvis löser man även det. En av de stora utmaningarna för uberförarna var att många faktiskt saknade just bankkontakt, bankkonton. Genom att skapa en egen banklösning kunde man lösa kontofrågan, med kontofrågan löst så kunde man lösa bilfinansieringen och försäkringsfrågan. Uber hade helt enkelt skapat ett helt Ekosystem runt sig som skapade förutsättningar för att skapa nya Uberförare. En annan aktör men med svenska rötter som i mina ögon skapat ett eget ekosystem runt sig – detta för att möjliggöra business på ett helt nytt sätt är iZettle. Med sin iZettle Advanced har man med hjälp av ny teknik, dvs. sin plattform och därigenom digitaliseringen skapat möjligheter till enkla ”företagslån”. iZettles kan med hjälp av prediktiv analys baserad på kundernas data skapa förutsättningar att finansiera företagen. Detta genom förskott på framtida korttransaktionsintäkter. Risken minimeras via kundens delning av sitt realtidsdata, vilket skapar en helt ny typ av affärsmodell med en balanserad risk. Helt plötsligt är ju iZettle en verklig finansaktör – superspännande! Just denna typ av spännande nytänkt kring hur man kan vidga sin affär inom ramen för sin existerande kundstock, skapa sitt eget ekosystem tror jag att det kommer att vara ett stort fokus på kommande år. En annan aktör som börjat röra på sig är Tink som i förra veckan lanserade möjligheten för konsumenterna att via appen byta bank. Den 17/2 presenterades lösningen som innebär att man å ena sidan blir en verklig ”Broker” som faktisk kan börja flytta kunder och kundstockar med hjälp av sin egen plattform. Superspännande! Detta är samtidigt ett exempel på hur en storbank tar sig an en Fintech spelare genom att dels investera och samtidigt låta aktören komma in i deras eget ekosystem. Detta handlar om SEB som för något år sedan investerade i Tink och blev en av storägarna. Genom förra veckans presentation står det också klart att SEB inför Tinks teknik direkt i sin egen app. Den tekniska utvecklingen just nu är enorm och det kommer aldrig mer gå så här långsamt igen!

IFRS9 händer nu och det börjar bli ont om tid!

2017 kommer att vara ett spännande år på många sätt kopplat till en rad lagstiftningsförändringar som kommer att vara i fokus! IFRS9, PSD2 är några som ganska snart kommer vara verklighet – är vi redo? Idag fokuserar jag på IFRS9. IFRS9 – 1 januari 2018 från den dagen gäller lagstiftningen – det är bråttom nu! 1 januari 2018 – från det datumet gäller IFRS9 som lagstiftning. En lagstiftning som rör redovisning av finansiella instrument och ersätter IAS39. Vad har detta med kreditregelverken att göra? Mycket skulle jag säga. Allt hänger samman – det lagstiftaren vill justera är den allt för optimistiska redovisningen av risker som gällt tidigare och som tidigare krasch inom inte minst Lehman Brothers pekade på. Även händelserna i länder som Portugal, Grekland, Italien är saker som i allra högsta grad påskyndat detta. Genom att tighta till reserveringen av förluster kopplat till skötsel internt och eller externt så får vi en väsentligt vassare reservering. Detta ställer nya krav på finansiella aktörer som behöver kunna estimera risken på hela sin kreditstock både vid kreditgivningstillfället så väl som löpande under kreditens livslängd. Det handlar om både kreditmodeller och rapportverktyg IFRS9 ställer krav på att de kreditmodeller man har ger ett livslångt perspektiv på förväntade förluster att jämföra med det 12 månaders perspektiv som Baselregelverken krävde. Utöver detta ställer IFRS9 krav på att ha med ett par alternativa makroekonomiska scenarios, bedömningarna är att minst två stycken scenarios kommer att krävas. Tre olika faser: Alla konton kommer att behöva klassificeras utifrån tre olika faser: Väl presterande lån, Underpresterande lån (ex 30 dagar sen), samt nödlidande lån (ex 90 dagar sen) Klassificeringen avgör huruvida nedskrivningar ska baseras på en tolvmånaders eller livstidsberäkning, avseende förväntade kreditförluster och beräkning av ränteintäkter. Klockan tickar – dags att agera om man inte redan gjort detta IFRS9 är ingen nyhet i sig, en internationell redovisningsstandard och har använts i Sverige sedan 2005. Syftet med IFRS 9 är att tvinga fram bättre förlustreserveringar med hjälp av mer prediktiva modeller. Bedömning av förväntad kreditförlust på kontonivå. Detta har man inom bank och finans pratat intensivt om de senaste två-tre åren. Många har kommit en bra bit på väg och projekten är väldigt omfattande. För de aktörer som inte har tagit saken på allvar än, väntar ett svettigt år. Lagstiftarna har under lång tid pekat ut riktningen för hur man vill att redovisningen av risk skall se ut. Regelverken anger alltså riktningen, därför är det centralt att ha en trygg plattform att stå på som både säkrar nuläge, men möjliggör framtid! Det som står klart är att dessa regler riskerar att slå hårt på resultaten hos bank och finansbolagen. Då detta berör både kreditrisk och redovisning så finns en osäkerhet vem som äger frågan – och klockan tickar! Många talar om att bygga allt i egen regi eller väldigt enkla lösningar. Detta för ett komplext område. Utmaningen är att helt på egen hand bygga en skalbar process för som inte bara klarar de initiala kraven. Sammanfattningsvis Vi på UC jobbar med detta och bistår våra kunder med både kunskap och information kring hur man ska kunna tackla även denna förändring. Vi ser utmaningarna i ett par olika punkter: Beräkna kreditförlustreserver för nya krediter vid upplägg av nya krediter på kontonivå Månadsvis/kvartalsvis beräkna kreditförlustreserver för olika portföljer. Samt presentera dem i rapportform Ta fram interna processer som hanterar IFRS 9 med hög automatiseringsgrad utifrån uppsatt policy Allokera kritiska händelser/förändringar för att flytta krediter mellan de tre olika stegen Skapa verktyg för att kunna bevaka utveckling av processer samt utveckling av olika portföljer för att kunna justera och inte drabbas av icke förväntade förlustreserveringar Har ni byggt modellerna men inte vet hur ni ska installera dem – prata med oss! Ni kanske inte har börjat jobba med modellerna än och funderar på hur ni ska ta er vidare – vi har tankar och idéer här. Vill ni ställa frågor kring detta så kontaktar ni antingen era huvudkontaktpersoner på UC eller så kontaktar ni mig direkt så ser jag till att samordna resurserna i frågan. Vi kommer att vara ute och prata mycket om detta under våren – så hör av er snarast så sätter vi upp en tid för detta. UC kommer att supportera sina kunder på bästa möjliga sätt för att säkerställa att man är compliant efter 1/1 2018 – var så säkra!

Tips på hur du shoppar IDsmart på ”Black Friday”

På fredag är det Black Friday, USAs största shopping- och readag som kontinuerligt har vuxit och blivit nästan lika stor på den svenska marknaden. Under dagen förväntas många butikskedjor och e-handelsbolag erbjuda specialpriser. Siffror visar att näthandeln ökar med 50 procent just under Black Friday. Jag vill därför passa på att tipsa dig om hur du enkelt shoppar IDsmart. Oavsett om du shoppar i butik eller online under Black Friday så är det viktigt att du hanterar ditt personnummer som en värdehandling. Personligen har jag den senaste tiden ändrat mitt beteende. När jag idag står i en butik och blir ombedd att lämna mitt personnummer för att erhålla medlemsklubbspoäng eller rabatt, så visar jag upp mitt id-kort istället för att säga mitt personnummer högt. Det är lätt att någon står bakom dig och lyssnar, som sedan kan använda personnumret för eget bruk. Några tips på hur du shoppar IDsmart Undvik att uppge ditt personnummer muntligen till kassör eller motsvarande. Visa din legitimation istället. Behandla och hantera din legitimation som en värdehandling. Kvalitetssäkra de e-handelsbutiker du shoppar i, tex en Trygg e-handels symbol. Betalar du med kort direkt på e-handelsbutiker, gå igenom ditt kontoutdrag i efterhand och säkerställ att transaktionen stämmer överens med ditt köp. Mer tips på hur du kan skydda din identitet hittar du på minuc.se PS - Du har väl inte missat vårt test där du snabbt får en uppfattning om hur försiktig du är med din identitet? Spana in det på idsmart.se! DS