Hur du undviker att finansiera penningtvätt och krig

2024-05-06

Till följd av en orolig omvärld ökar krav och förväntningar på att företag ska veta vem det är man gör affärer med, och hur väl de följer lagar och regler. Riskminimering, och begrepp såsom ESG (Environmental, Social, Governance), compliance och KYC (Know Your Customer), blir alltmer vedertagna även på den svenska marknaden. Inte minst kriget i Ukraina har ökat behovet för företag att se över sina processer för regelefterlevnad och säkerställa att man kontrollerar sina kunder och leverantörer mot flera olika internationella PEP- och sanktionslistor.

För de företag som idag lyder under penningtvättslagen är kraven på att kontrollera, eller att ”screena” sina kunder mot internationella PEP- och sanktionslistor ingenting nytt. Däremot har oroligheter i omvärlden, såsom kriget i Ukraina, gjort att behovet ökat och att allt fler företag påverkas.

Det är inte helt lätt att navigera i den uppsjö av krav och förväntningar, och ibland snåriga regelverk, som gäller i dagsläget. Det kan också vara svårt att hänga med i vilka företag som påverkas och hur.

”Faktum är att många företag, inte bara banker och företag som lyder direkt under penningtvättslagen, behöver ha koll på sin KYC-process och säkerställa att de inte ingår avtal med företag eller juridiska personer som exempelvis finns listade på internationella sanktionslistor. Kriget har satt press på många företag att följa de skärpta sanktionerna men också att ta ett etiskt ansvar, och som en naturlig följd förändrades många bolags möjligheter att göra affärer med Ryssland över en natt. På UC upplever vi att många av våra kunder har ett större behov av att kontrollera inte bara sina kunder utan även sina leverantörer, underleverantörer och samarbetspartners för att agera ansvarsfullt.”, berättar Teemu Kettula – produktägare för området Nordic Compliance på UC.

Att använda rätt sanktionslistor är A och O

Men det finns många internationella sanktionslistor och det kan vara svårt att veta vilka listor man bör kontrollera. Vid en sanktionsscreening av juridiska och fysiska personer via UC görs kontroller mot fyra listor i en och samma slagning: EU, FN, OFAC (USA) och Storbritannien. Det är också möjligt att göra en slagning på en hel kundportfölj eller samtliga sina leverantörer samtidigt, för snabb och effektiv översyn exempelvis i samband med att man ska ingå ett avtal, någon annan större affärstransaktion eller har behov av att kartlägga risker i sin värdekedja exempelvis till följd av EU-krav.

En annan viktig aspekt att ta hänsyn till är att om man ingår avtal med en part som finns med på internationella sanktionslistor så bryter man inte bara mot reglerna, som i sin tur kan resultera i dryga böter och till och med fängelse. Man riskerar även att förlora pengar.

”Bankerna är idag är väldigt strikta när de gäller regelefterlevnad och stoppar penningöverföringar om de misstänker att mottagaren är ett företag eller person som utsatts för sanktioner,” fortsätter Teemu Kettula.

Sanktionslistor hjälper företag att motverka penningtvätt, terrorism och finansiering av krig

Internationella sanktioner är ett kraftfullt redskap för att trygga fred och säkerhet, samtidigt som de främjar demokrati och mänskliga rättigheter. Den senaste utvecklingen inom ESG och hållbarhetskrav från EU visar tydligt att företag inte längre bara förväntas följa lagar, utan också att ta sitt etiska ansvar, och inte göra affärer med parter som kränker mänskliga rättigheter genom att finansiera krig och terrorism.

”I takt med att kraven stärks ökar också medvetenheten kring företagens egna ansvar. Det handlar inte längre bara om regelefterlevnad utan att skapa förtroende och att agera hållbart, men också att hitta sätt att göra det på för att spara tid och pengar. För många företag handlar det också om att förbättra och effektivisera sina interna processer för exempelvis due diligence. Vi ser att det här behovet är stort hos våra kunder, att man både vill ta ansvar och ha effektiva processer på plats för att med regelbundenhet kunna kontrollera sina affärskontakter,” avslutar Teemu Kettula.