Information

Just nu upplever vi problem att logga in och att nå tjänster i det inloggade läget. Vi arbetar för att lösa problemet så snart som möjligt.

Är bokslutet för bra för att vara sant?

2019-06-25

Skulle du vilja ha en ny stor företagskund i din kundstock? Omsätter de så mycket som du tror? Kan du lita på bokslutsifforna? En av årets största konkurser visar att du bör vara försiktig. Bokslutet kan vara förfalskat.

Vi har sett flera bolag som har enorma omsättningsökningar på pappret. Företag som omsätter miljarder, men som i verkligheten inte säljer för en enda krona. Bolaget försöker hitta på siffror som kan lura kreditgivare och leverantörer. Det kan de göra eftersom Bolagsverket inte granskar rimligheten i bokslutssiffrorna. Deras uppdrag är att registrera bokslut, även om det är ett uppenbart förfalskat bokslut. Inte heller granskar de om balansräkningen balanserar eller om den är felräknad.

Istället är det din erfarenhet, nyfikenhet, noggrannhet och referenser som avgör om en ny kund får göra affärer med dig. Aldrig har det varit viktigare att känna sin kund än idag.

Hur kan man vara säker på att ett bokslut är förfalskat? Vi vänder oss till Anders Björkenheim, säkerhetskonsult på Accessus AB, som dagligen jobbar med att analysera och utreda bedrägeribrott.

- En bra metod har varit att studera företagets skattekonto. Där kunde vi ibland lätt se om ett bokslut är förfalskat. Om ett bolag omsätter miljarder, borde det ha snurrat stora summor på skattekontot. I ett miljardbolag vi tittade på var det bara 6 000 kronor. Webbsidan hade stulna texter. Domänen var dessutom registrerad anonymt via en krypterad e-postadress. Bokslutet skickades in av två personer som saknade folkbokföringsadress. Och nu pratar vi om ett bolag med påstådd miljardomsättning. De misstänkta gärningsmännen kan antas ha skickat in minst ett fyrtiotal förfalskade årsredovisningar.


- Det vi ser här är bedrägerier i industriell skala, man testar hela tiden vad som fungerar bäst för att lura kreditgivarna. Fungerar inte en metod tar de bara nästa bolag i högen. Nya bolag att klä på falska siffror får de från professionella falska lagerbolagsaktörer som säljer bolag utan aktiekapital och så kallade ”historikbolag”. Det gör att startkostnaden för ett bedrägeri av denna typ kan vara så lite som 10 000 kronor. Du som kreditgivare måste med andra ord noga studera bolagets historik.

Det är alltså viktigt att titta på flera olika källor och att vara sunt skeptisk. De allra flesta kunder är ärliga. Men kan man då lita på bokslutssiffrorna?

- Nej det finns inget som tyder på det. Framförallt inte om bolaget saknar revisor. Och har bolaget en revisor så är inte heller det en garanti. Jag tror att fusket kommer att öka. De här personerna straffas inte och såvida de inte får näringsförbud kan de fortsätta förfalska årsredovisningar och sitta i bolagsstyrelser, avslutar Anders.

Tänk på det här:

  • Att känna sin kund innebär att förstå kundens verksamhet. I det här fallet; är det rimligt med en så kraftig omsättningsökning?
  • Hur många anställda borde bolaget ha för att klara av att leverera i förhållande till omsättningen?
  • Kontrollera antalet telefonabonnemang, många bedragare börjar med att lura till sig just många telefoner.
  • När är företagets domän registrerad? Verkar den seriös?
  • Har bolagets företrädare suttit i andra bolag? Hur har det gått för de bolagen?
  • Har bolaget en revisor som verkar trovärdig och när tillträdde den? Före eller efter senaste årsredovisningen?
  • Vill du veta mer om hur vi på UC jobbar förebyggande med bedrägeriprevention kan du läsa mer här.