Richard Damberg

När studenterna på utbildningsföretaget Hyper Islands arbetar med hållbarhet och innovation, är det viktigt att säkerställa att lösningarna är ekonomiskt genomförbara. Har du inte arbetat med företagsekonomi tidigare kan det bli en tröskel att förstå resultat- och balansräkningen. Men det finns bra verktyg för att snabbt få ett grepp om företagets ekonomi och samtidigt få tillgång till UCs data på ett mycket lättillgängligt sätt. ”Det var magiskt! Studenterna tyckte att det var så häftigt. De kunde få ett snabbt grepp om ett företags ekonomi genom det enkla visuella gränssnittet och även jämföra med företagets konkurrenter” Det berättar Jenny Bergman, programansvarig på Hyper Island. Bonanzas verktyg Bisgraf använder UCs data och presenterar det på ett visuellt sätt. Lagret får en svart färg, anläggningstillgångarna blir röda. På så sätt kan du lätt jämföra två balansräkningar med varandra. Även erfarna kreditbedömare får en snabbare överblick över balans- och resultaträkningen. Med hjälp av UCs siffor får du också tillgång till branschens siffor och hur nyckeltalen brukar se ut. Då kan du också lättare sätta ditt analyserade företag i ett sammanhang. ”Våra studenter tyckte att det var så bra med en visuell bild av företagets ekonomi. De fick en snabb uppfattning för att sedan kunna djupdyka i de viktigaste posterna. Många visste inte att det gick att få fram så mycket information om ett företag, att datan är offentlig.” När jag pratar med några studenter blir det tydligt att även om många känner till UC så är det få som vet hur stor roll kreditupplysningsföretagen har i samhället. Det är många som inte vet vilken hjälp de kan få av UCs verktyg för att förstå den ekonomiska situationen för ett företag eller för den delen en konsument. Jiaojiao är student på Hyper Island och jobbar till vardags med innovation. Nu går hon en kurs om hållbarhet: ”Jag har ingen tidigare erfarenhet av balansräkningen. Först lärde jag mig grunderna via en e-kurs. Det var mycket användbart för mig. Det gav mig grundläggande kunskap. I mitt arbete ger det mig en förståelse för kundens finansiella situation, har de en finansiell status som gör att de kan satsa på innovation? Det bästa med utbildningen var att det gav en mental modell över företagets ekonomi och att det gick snabbt att göra en enkel analys.” Vill du också få tillgång till utbildning och verktyg som gör att du kan göra snabbare analyser och få en bättre förståelse för ett företags ekonomi? Gå våra kurser med Bonanza eller varför inte ett kostnadsfritt frukostseminarium?

Antalet konkurser har minskat kraftigt under det första kvartalet i år visar vår senaste statistik. Hittills i år har antalet konkurser fallit med 17 procent jämfört med årets tre första månader 2020. Konkurserna började delvis falla redan under sommaren och trenden har fortsatt under hösten och nu även in på det nya året. Krisen eskalerade Förra året stängdes gränserna på grund av pandemin och industrier och småföretag fick svårt att få tag i komponenter. Höga sjuktal och personal i karantän slog hårt mot den internationella handeln. Efterfrågan föll brant eftersom många drog ner på konsumtionen i det oroliga läge som var då. Företagen drog ned på sina investeringar. Det ledde till att tillväxten föll brant och många befarade en kraftig ökning i arbetslösheten. Under tredje kvartalet steg efterfrågan något när läget stabiliserade sig och efter att stödpaket både i Sverige och i omvärlden fick effekt. Vissa branscher som restaurang och transport har dock haft det mycket tufft hela vägen. Nu har det vänt Nu när vi ser tillbaka på det första kvartalet 2021 kan vi se att det går åt rätt håll i nästan alla stora branscher om vi ser till konkursutvecklingen. Enligt Konjunkturinstitutets senaste undersökning svarar hälften av företagarna att omsättningen är lägre mot ett normalläge. Riskerna är därmed högre för ökade konkurser, men det syns alltså inte i konkursutvecklingen. Byggbranschen som traditionellt har varit mycket utsatt för konkurser klarar sig bra. Det är helt enkelt fler småföretag som klarar sig när hemmajobbarna passar på att göra om hemma. Till och med hotell- och restaurangbranschen ser ljuset i tunneln, trots att många fortfarande ligger på gränsen till överlevnad. Detaljhandelns omstöpning började långt före pandemin, men den har gjort att e-handeln har fått en riktig knuff framåt och nya grupper har hittat till e-handeln. Många små och svaga detaljhandlare har redan försvunnit från marknaden. Utvecklingen är tudelad, dels blir det de större kedjorna med finansiella muskler som kan möta de nya förutsättningarna som tar allt större plats på marknaden. Dels är det små nischade uppstickare som tar plats. Enligt Tillväxtanalys är det just små detaljhandlare inom sport- och fritidsutrustning på nätet som ökar kraftigt. Framtiden ser ljusare ut Framöver tror många på en kommande glada 20-talet-stämning när vi äntligen får träffa våra nära och kära. Eftersom många hushåll har haft det bra ekonomiskt med stigande tillgångspriser och lägre konsumtion av nöjen lär det finnas ett uppdämt behov som kommer att gynna upplevelseindustrin. Hotell- och restaurang, researrangörer och andra tjänstesektorer kommer att få ett lyft. De små byggbolagen kan uppleva en viss nedgång då det har startats många nya företag och konkurrensen kommer hårdna när fler återgår till vanliga arbetsplatser igen. Ett annat frågetecken är hur det går för de företag som har levt på gränsen och överlevt med hjälp av stödpaket. Hur klarar sig de när stödpaketen fasas ut? Allt tyder på att optimismen fortsätter att stiga brett inom tjänstesektor och inom tillverkningsindustrin. Kanske kan småföretagarna börja andas ut igen för den här gången. /Richard Minskning konkurser första kvartalet 2021 Restaurang -3Bygg -14Detalj -8Transport - 20

Under lång tid har vi sett att antalet personer med skuldsaldo hos Kronofogden stadigt minskat. Under 2019 minskade antalet skuldsatta med tre procent men den trenden har nu vänt. Under de senaste tio månaderna har kurvan planat ut och vi ser nu en liten ökning från 293 000 till 294 500 skuldsatta personer. Den här ökningen gäller för alla åldersgrupper. Vi ser även att fler nya personer får ett skuldsaldo, det har vi inte sett i statistiken sedan 2013 då den förra skuldsättningskrisen var som värst. En del med skuldsaldo har haft det länge och ungefär hälften av dem betalar inte av på sin skuld. Snittbeloppet man är skyldig har också växt, från 7 945 kronor till 8 315 kronor på 12 månader. Livskriser utlöser skuldsättning De som framförallt blir överskuldsatta är de som drabbas av livskriser såsom arbetslöshet, sjukdom, skilsmässa eller liknande kriser. Låginkomsttagare, lågutbildade, arbetslösa, sjukskrivna och ensamstående är överrepresenterade bland överskuldsatta. Bristande förståelse om privatekonomi och sin egen betalningsförmåga kan vara en orsak till att konsumenter tar lån de inte kan betala tillbaka. En annan tänkbar förklaring till att antalet personer med skuldsaldo har ökat är att de med svagare anknytning till arbetsmarknaden, och med tillfälliga anställningar, har fått det svårare under pandemin. Många företag i utsatta branscher som restaurang och detaljhandeln har klarat av krisen genom att dra ned på personal. Detta gör att många som försörjer sig på tillfälliga anställningar har fått svårare att betala räkningarna jämfört med den stora grupp på arbetsmarknaden som inte har berörts av pandemin ekonomiskt. En annan underliggande faktor är att utlåningen av konsumtionskrediter har ökat, med flera aktörer på marknaden och även en ökad marknadsföring av snabba krediter. Betalningsanmärkningarna växer Andelen av befolkningen som har fått en betalningsanmärkning ökar också något. För 12 månaders sedan hade 8,1 procent av Sveriges befolkning en ny betalningsanmärkning. Nu har den andelen växt till 10,2 procent. Andelen av befolkningen med betalningsanmärkning har fallit under många år i takt med att ekonomin har varit bra för de allra flesta. Dessutom har ett par regler ändrats som gör att det borde bli färre anmärkningar generellt, bland annat har TV-licensen blivit en skatt och därmed inget man kan få en betalningsanmärkning av. Just dessa betalningsanmärkningar från stat, landsting eller kommun, så kallade A-mål har faktiskt minskat. På tolv månader har minskningen varit hela 4,4 procent vilket förmodligen beror på regeländringarna. Ljusning runt hörnet Trots allt finns det många ljuspunkter. Vaccinationerna mot covid-19 är på gång och de ekonomiska hjulen snurrar. Nedgången i BNP var lägre i januari än i början av pandemin. Varslen går ner och snart kommer fler att kunna konsumera tjänster, även de som innebär att man träffas fysiskt. Världshandeln med varor fungerar som vanligt. Även om jobben i detaljhandeln kommer att glesas ut i takt med att e-handeln tar fler andelar kommer ekonomin att fortsätta återhämta sig i takt med att vaccineringarna kommer igång. Därmed finns det skäl att anta att fler personer kommer att kunna betala sina skulder. Men för den enskilde är en överskuldsättning ett tillstånd som leder till stress och ohälsa. Därför krävs att många samhällsaktörer tar sitt ansvar. Vi på UC vill slå ett extra slag för vårt dagligt uppdaterade register över alla privatpersoner och deras låneskulder. Det är ett kraftfullt verktyg mot överskuldsättning. /Richard

Det nya året är här och för många var det efterlängtat att få stänga dörren till 2020 och blicka framåt till ett nytt förhoppningsvis annorlunda år. Vi på UC har varje månad sammanställt konkursläget och det har varit ett turbulent år. Från en minst sagt dramatisk ökning av konkurserna i våras till en mer stabil utveckling under hösten. I mars när Coronapandemin nådde Sverige så ökade konkurserna kraftigt, inom hotell och restaurang med så mycket som 123 procent jämfört med samma månad föregående år. Även inom transportsektorn ökade konkurserna med 105 procent. Sedan dess har det lugnat ned sig något men det är flera branscher som under året har haft det tufft och fortsatt lider av pandemins effekter. När vi summerar företagskonkurserna i landet för 2020 går det att konstatera att den konkursvåg som inledningsvis spådde kunna lamslå svensk företagsamhet i stort sett har uteblivit. Antal konkurser totalt sett under 2020 har varken ökat eller minskat jämfört med i fjol, och den procentuella förändringen landar därför på 0 procent. Den stora konkurslavinen uteblev Under året har många företag i utsatta branscher kört på fälgarna men ändå överlevt. Konkurserna ökade i våras, men sedan sjönk konkursnivåerna ordentligt. Det var framför allt företag med mycket svag lönsamhet som fick stryka på foten. De branscher som drabbades hårt av pandemin står trots allt för en mycket liten del av Sveriges ekonomi och vi såg inte den breda djupa lågkonjunkturen som många befarade i våras. Under sommaren och hösten skrevs tillväxtprognoserna upp från de oerhört låga prognoserna som kom under våren. Det var en överraskande kraft i återhämtningen under sommaren och under hösten. Exempel på branscher som drabbades mycket hårt är resebranschen, kultursektorn, detaljhandeln och hotell- och restaurangbranschen. De massiva stödpaketen från staten har också hjälpt många företag att överleva. Den andra vågen av smittspridning vi ser nu påverkar återhämtningen i det sista kvartalet. Kommer vaccineringen igång enligt myndigheternas planer tror jag att vi kan se en fortsatt återhämtning under andra kvartalet 2021. Vissa branscher hårt ansatta Även om den stora konkursvågen uteblev så har pandemin dock haft stor påverkan på vissa mer utsatta branscher. De stora förlorarna är hotell- och restaurang, kultursektorn och detaljhandel med kläder. Under 2020 var hotell- och restaurangbranschen den mest konkursutsatta branschen med en ökning på 35 procent. Med de nya restriktionerna med alkoholserveringsförbud efter klockan åtta kommer vi att se allt fler igenbommade restauranger och jag tror att konkurserna kommer att öka dramatiskt under 2021. Branschen fick en viss lättnad i somras med uteserveringar och att fler gick ut på krogen. Den lättnaden är nu helt borta. Dessutom släpar stödpaketens utbetalningar efter och företagen har det svårt med likviditeten. Företag används av bedragare En annan negativ konsekvens av kristider är att bedragare försöker utnyttja situationen. 2020 var inget undantag och vår statistik visar att hälften av alla företag i konkurs inom byggindustrin misstänks vara oseriöst. Byggsektorn har klarat sig bra. Det är ungefär lika många byggföretag som gick i konkurs under 2020 som under 2019. När många jobbade hemma under 2020 passade många på att göra om- och tillbyggnader vilket gynnade de små byggföretagen. Dock visar ny statistik från oss att av de byggföretag som faktiskt gick i konkurs kan hela 50 procent betecknas vara oseriösa, det vill säga har brister i företaget vad gäller skatter och registreringar. Det är fortfarande för lätt att fuska och använda aktiebolag som brottsverktyg och det problemet har knappast minskat under pandemin. Tvärtom finns det risk för att oseriösa aktörer använder sig av stödpaketen för att berika sig själva. E-handelsföretagen går starkt En faktor vi har sett löpande under året är att de företag som snabbt kunde ställa om och erbjuda tjänster och varor digitalt och via e-handel inte har drabbats lika hårt. Kan du som företagare erbjuda e-handel i kombination med områden som visar på en stark tillväxt ser 2021 ljust ut. E-handeln ligger på historiskt höga nivåer på grund av pandemin. Förlorarna blir de handlare med ett brett och grunt sortiment utan e-handel. Bygghandel och dagligvaruhandeln har klarat sig bra och många erbjuder just e-handel. Hem och trädgårdshandlare har fått ett uppsving. Det beror på att de allra flesta har fått behålla jobbet och kunnat spendera mer pengar på boendet när nöjesindustrin ligger nere. Det ska bli intressant att följa utvecklingen under 2021, låt oss hoppas att det värsta är bakom oss och att vi kan se fram emot ett år med minskad smittspridning och ett företagsklimat som återhämtar sig när vi alla förhoppningsvis så småningom kan återgå till en mer normal tillvaro. /Richard

Det är alltid roligt att berätta om lyckade samarbeten tycker jag. Ett samarbete som jag skulle vilja lyfta är det som initierades i våras och där vi på UC, Almi och ett företag som heter Bonanza tillsammans lyckades hjälpa småföretagare att parera den ekonomiska kris som pandemin innebar. Med hjälp av säker data och integrationer från oss på UC samt Bonazas pedagogiska verktyg Bisgraf kunde Almi på ett enkelt och tydligt sätt konkret hjälpa små- och medelstora företag under pandemin. Bonanza är experter på att visa siffror på ett pedagogiskt sätt och Almi med över 350 rådgivare över hela Sverige är vana vid att coacha företagare. Samarbetet innebär att Almis rådgivare tillsammans med företagaren både kan visualisera och simulera företagets ekonomi i det nya verktyget Bisgraf. Företagaren får grepp inte bara om resultaträkningen utan också balansräkningen och hur det hänger ihop med kassaflödet. - I början av pandemin fick många av våra kunder panik. Tack vare våra rådgivares coachande dialog i kombination med verktyget Bisgraf kunde vi visa på möjliga vägar framåt. Det gav många av våra kunder en aha-upplevelse och de kände en stor lättnad. Det berättar Irmeli Eriksson som arbetar med affärsutveckling på Almi. Det nya verktyget är en riktig framgångssaga. Småföretagarna fick hjälp När pandemin bröt ut hörde många små- och medelstora företag av sig till Almi. Kassorna sinade snabbt och många visste inte var de skulle vända sig. Många företagare var förtvivlade och fick tunnelseende. I mötet med Almi kunde företagaren få rådgivning anpassad till deras behov. Ett sätt var att rådgivaren kunde simulera företagets balansräkning i olika scenarier. Det gjorde det lättare för företagaren att se hur olika alternativ skulle påverka kassaflödet. Denna simulering blev även en hjälp i att fatta beslut som i visa fall var tuffa. Hur många anställda behöver permitteras? Hur påverkas det egna kapitalet och hur ser kassan ut om lagret reas ut? Företagare med tidigare god lönsamhet och likviditet förstod plötsligt inte varför kassan kunde bli tom. Jämföra med konkurrenterna En uppskattad funktion i Bisgraf är branschjämförelsen. I verktyget kan du som företagare se hur ekonomin ser ut hos konkurrenter med ungefär lika många anställda. Det tydliggörs med grafer och dessa kan enkelt jämföras med den egna verksamheten och ekonomin. Branschjämförelsen har UC alltid haft i sina kreditupplysningar, men det blir än mer lättillgängligt i det digitala verktyget. Hur har det gått för kunderna? - När vi coachar kunderna i det här verktyget ser vi att de ofta får en omedelbar effekt och att de vidtar nödvändiga åtgärder. Jag satt med en kund i våras som precis skulle anställa en person. När vi lade in kostnaden i Bisgraf såg vi tydligt hur mycket mer affärer man behövde dra in för att finansiera anställningen. Då blev kunden mer fundersam och insåg att det skulle slå hårt på de likvida medlen. Jag föreslog att de kunde skjuta upp anställningen och så blev det. Den nya medarbetaren började ett halvår senare istället och orderingången hann ta fart. Det säger rådgivaren Lena Ilic Mattsson på Almi. Vad är det bästa med Bisgraf? - Kunden får en aha-upplevelse. För vissa bolag har pandemin gjort att omsättningen har rasat. Då kan man inte bara stärka upp balansräkningen genom att ta nya lån utan man måste in med eget kapital. Det kan man tydligt se och förstå i verktyget. - När kunden får se balansräkningen i staplar ser de på några sekunder om de exempelvis binder upp mycket kapital i lagret. Det brukar vara en ögonöppnare enligt Lena. Ibland har kunden kunnat beta av de långfristiga skulderna när de har minskat på lagret. De kan direkt jämföra sig med snittet i branschen. Kunden kan också direkt jämföra nyckeltal med branschen, exempelvis lagrets omsättningshastighet. En annan ögonöppnare och någonting som är roligt att laborera med är antal dagar gällande kundfordringar och leverantörsskulder. Här finns också mycket att jobba på och förstå hur viktigt det är med exempelvis löpande fakturering. - Sammanfattningsvis så är det ett fantastiskt verktyg och det är lika spännande varje gång att titta på graferna tillsammans med kunden. ”Jag känner verkligen att jag gör nytta!” Det säger Lena Ilic Mattsson på Almi. Tack Lena och Irmeli för pratstunden. Om du som läst detta är nyfiken och vill veta mer får du gärna höra av dig till mig! /Richard Läs även gärna om våra kurser vi gör i samarbete med Bonanza: Så förstår du balans- och resultaträkningenSå förstår du kassaflödesanalysen