Välkommen till vår blogg!

UC grundades med uppdraget att minska överskuldsättningen i samhället och vi har bidragit till en hållbar ekonomi i samhället i över ett sekel. Att minska överskuldsättningen är fortfarande en stor och viktig fråga för oss, men hållbarhet är så mycket mer. Enligt vår strategi så har vi valt att fokusera vårt arbete inom fyra olika områden inom hållbarhet. Hur hjälper vi våra kunder med hållbara tjänster? Vår verksamhet bygger på förtroende. Våra produkter och tjänster hjälper dagligen företag och konsumenter att agera mer ansvarsfullt i sina affärer och beslut. Och eftersom vi hanterar en enorm mängd data om både företag och konsumenter så är säkerhet och trygghet centralt i allt vi gör. Vi strävar efter att vara en förebild inom dessa områden. Hur arbetar vi med vår egen miljöpåverkan? Vi har ambitionen att minska vårt eget miljöavtryck varje år. När vi 2018 bildade det nordiska bolaget vi är i dag ökade först vårt resande för att träffa kollegorna i de andra nordiska länderna. Vi insåg dock snabbt att vi behövde dra ner på resorna och i stället investera i bra tekniska supportsystem för videomöten och konferenser. Vi har nu satt målet att minska flygningarna och resorna med 10 procent. Vi har också bestämt oss för att nå nollutsläpp till år 2023. Att minska vår miljöpåverkan inkluderar också hur hållbara våra kontor är när det gäller energi, återvinning och inköp. Hur arbetar vi med en hållbar arbetsplats? Sedan 2018 har vi ett nära samarbete med “Great Place to Work” som hjälper oss att utveckla vår arbetsplatskultur, både så att vi blir lönsamma och medarbetarna mår bra. Resultatet från vår senaste undersökning med dem visade att vår största styrka är att vi har en vänskaplig stämning där man respekterar varandra. Vi har verkligen kul på jobbet och vi har en grupp frivilliga anställda som regelbundet skapar aktiviteter för att våra anställda ska må bra. Mångfald är en annan sak som vi värdesätter högt. Därför har vi en policy som säkerställer mångfald i rekrytering och marknadsföring. De kommande åren har vi ambitionen att stärka vår kompetens genom att anställa fler kvinnor, särskilt inom IT och produktutveckling. Kvalitet, kompetens och en inställning av kontinuerligt lärande är också viktigt för oss och något vi pratar mycket om. Dessutom utbildar vi våra anställda regelbundet inom olika ämnen, exempelvis inom GDPR och om den svenska kreditinformationslagen KUL. Hur bidrar vi till en mer hållbar ekonomi i samhället? Våra tjänster påverkar nästan alla. Därför måste vi också ta ett mycket stort ansvar. Möjligheten att få tillgång till korrekt, relevant och uppdaterad information är avgörande för människor och företag och också för att samhället ska kunna fatta intelligenta och tillförlitliga beslut. Allt detta är också en viktig del av ett väl fungerande samhälle i stort. Frågor om personlig ekonomi för unga vuxna är en annan viktig och omtalad fråga i Sverige och i Norden. För att bidra till en hållbar samhällsutveckling inom det här området och minska överskuldsättningen i samhället, så utbildar vi unga människor att bli mer medvetna om sin personliga ekonomi. Vi informerar, bjuder på kunskap och lärdomar i hur man kan undvika att hamna i ekonomiska problem och försöker vägleda dem så att de kan växa upp och forma vårt framtida samhälle. Vårt egna projekt för unga vuxna kallar vi The Bill och det är något vi gör i samarbete med Fryshuset och Gimi. Läs gärna mer on The Bill här. Här kan du läsa mer om vårt hållbarhetsarbete inom UC och Eneneto Group. /Emma

Det nya året är här och för många var det efterlängtat att få stänga dörren till 2020 och blicka framåt till ett nytt förhoppningsvis annorlunda år. Vi på UC har varje månad sammanställt konkursläget och det har varit ett turbulent år. Från en minst sagt dramatisk ökning av konkurserna i våras till en mer stabil utveckling under hösten. I mars när Coronapandemin nådde Sverige så ökade konkurserna kraftigt, inom hotell och restaurang med så mycket som 123 procent jämfört med samma månad föregående år. Även inom transportsektorn ökade konkurserna med 105 procent. Sedan dess har det lugnat ned sig något men det är flera branscher som under året har haft det tufft och fortsatt lider av pandemins effekter. När vi summerar företagskonkurserna i landet för 2020 går det att konstatera att den konkursvåg som inledningsvis spådde kunna lamslå svensk företagsamhet i stort sett har uteblivit. Antal konkurser totalt sett under 2020 har varken ökat eller minskat jämfört med i fjol, och den procentuella förändringen landar därför på 0 procent. Den stora konkurslavinen uteblev Under året har många företag i utsatta branscher kört på fälgarna men ändå överlevt. Konkurserna ökade i våras, men sedan sjönk konkursnivåerna ordentligt. Det var framför allt företag med mycket svag lönsamhet som fick stryka på foten. De branscher som drabbades hårt av pandemin står trots allt för en mycket liten del av Sveriges ekonomi och vi såg inte den breda djupa lågkonjunkturen som många befarade i våras. Under sommaren och hösten skrevs tillväxtprognoserna upp från de oerhört låga prognoserna som kom under våren. Det var en överraskande kraft i återhämtningen under sommaren och under hösten. Exempel på branscher som drabbades mycket hårt är resebranschen, kultursektorn, detaljhandeln och hotell- och restaurangbranschen. De massiva stödpaketen från staten har också hjälpt många företag att överleva. Den andra vågen av smittspridning vi ser nu påverkar återhämtningen i det sista kvartalet. Kommer vaccineringen igång enligt myndigheternas planer tror jag att vi kan se en fortsatt återhämtning under andra kvartalet 2021. Vissa branscher hårt ansatta Även om den stora konkursvågen uteblev så har pandemin dock haft stor påverkan på vissa mer utsatta branscher. De stora förlorarna är hotell- och restaurang, kultursektorn och detaljhandel med kläder. Under 2020 var hotell- och restaurangbranschen den mest konkursutsatta branschen med en ökning på 35 procent. Med de nya restriktionerna med alkoholserveringsförbud efter klockan åtta kommer vi att se allt fler igenbommade restauranger och jag tror att konkurserna kommer att öka dramatiskt under 2021. Branschen fick en viss lättnad i somras med uteserveringar och att fler gick ut på krogen. Den lättnaden är nu helt borta. Dessutom släpar stödpaketens utbetalningar efter och företagen har det svårt med likviditeten. Företag används av bedragare En annan negativ konsekvens av kristider är att bedragare försöker utnyttja situationen. 2020 var inget undantag och vår statistik visar att hälften av alla företag i konkurs inom byggindustrin misstänks vara oseriöst. Byggsektorn har klarat sig bra. Det är ungefär lika många byggföretag som gick i konkurs under 2020 som under 2019. När många jobbade hemma under 2020 passade många på att göra om- och tillbyggnader vilket gynnade de små byggföretagen. Dock visar ny statistik från oss att av de byggföretag som faktiskt gick i konkurs kan hela 50 procent betecknas vara oseriösa, det vill säga har brister i företaget vad gäller skatter och registreringar. Det är fortfarande för lätt att fuska och använda aktiebolag som brottsverktyg och det problemet har knappast minskat under pandemin. Tvärtom finns det risk för att oseriösa aktörer använder sig av stödpaketen för att berika sig själva. E-handelsföretagen går starkt En faktor vi har sett löpande under året är att de företag som snabbt kunde ställa om och erbjuda tjänster och varor digitalt och via e-handel inte har drabbats lika hårt. Kan du som företagare erbjuda e-handel i kombination med områden som visar på en stark tillväxt ser 2021 ljust ut. E-handeln ligger på historiskt höga nivåer på grund av pandemin. Förlorarna blir de handlare med ett brett och grunt sortiment utan e-handel. Bygghandel och dagligvaruhandeln har klarat sig bra och många erbjuder just e-handel. Hem och trädgårdshandlare har fått ett uppsving. Det beror på att de allra flesta har fått behålla jobbet och kunnat spendera mer pengar på boendet när nöjesindustrin ligger nere. Det ska bli intressant att följa utvecklingen under 2021, låt oss hoppas att det värsta är bakom oss och att vi kan se fram emot ett år med minskad smittspridning och ett företagsklimat som återhämtar sig när vi alla förhoppningsvis så småningom kan återgå till en mer normal tillvaro. /Richard

Julen närmar sig och i år är det ännu fler som väljer att handla sina julklappar online. Då är det extra viktigt att tänka på säkerheten, speciellt då det är många som kanske är ovana online-shoppare som nu handlar julklappar på internet. Jag tänkte i det här blogginlägget ge mina bästa råd kring hur du handlar säkert och skyddar dig mot bedrägerier. Och även repetera några av våra tips och råd kopplat till det. Handla från säkra och etablerade hemsidor - Välj krypterade hemsidor där informationen inte är läsbar för tredje part. Du kontrollerar detta genom att se efter så att webbsidans adress börjar med https och inte bara http. Många webbläsare markerar även detta med ett hänglås i adressfältet. Kolla upp företaget - Om det är första gången du ska handla från en viss webbsida, sök information om bolaget på förslagsvis allabolag.se eller via recensioner. Var rädd om dina uppgifter - Var försiktig med på vilka webbplatser och till vem du lämnar ut känsliga uppgifter såsom ditt personnummer och bankkortsnummer. Finns alternativet att betala via något av de stora fakturaföretagen så ger det dig som köpare större trygghet än om du lämnar ut ditt bankkortsnummer direkt till en e-handlare som du inte vet speciellt mycket om. Var försiktig med länkar och bilagor i e-postmeddelanden - I dessa tider ökar bedrägerier via e-post och bedragarna försöker få oss att lämna ifrån oss känsliga uppgifter eller komma in i våra datorer genom att få oss att klicka på länkar eller öppna bilagor. Mitt råd är att inte klicka på länkar i okända e-postmeddelanden framförallt om de är från en avsändare du inte känner igen eller för varor du inte har beställt. Länkarna kan innehålla skadliga filer som laddar ner virusprogram på din dator för att till exempel fånga upp känslig information såsom lösenord. Håll koll på din egen kreditupplysning med tjänsten UC ID-Skydd - Du får då sms eller e-post när någon uppgift i din kreditupplysning ändras. Det betyder att du snabbt kan agera om någon exempelvis försöker ta ett lån eller handla på kredit i ditt namn. Tjänsten varnar också om någon försöker ändra din folkbokföringsadress, vilket är ett vanligt första steg i en ID-kapning. Skulle du bli drabbad av ID-kapning hjälper vi på UC dig att komma till rätta med problemen. I UC ID-Skydd ingår också en försäkring som skyddar dig mot ekonomisk förlust i samband med en ID-kapning. Läs mer om UC ID-Skydd här. Om du ändå drabbas av bedrägerier Om du skulle bli drabbad av ett bedrägeri eller identitetsstöld så kom ihåg att polisanmäla händelsen direkt. Du kan även spärra din kreditupplysning hos oss på UC. Spärren innebär att det inte längre går att ta en kreditupplysning på ditt personnummer och försvårar på så sätt fortsatta bedrägerier. /Cecilia

Visste du att det danska språket är så svårt att inte ens danskarna själva förstår varandra? De låtsas faktiskt bara förstå, för att upprätthålla den gemytliga stämningen. Ibland slänger de iväg något ord som en chansning och får ett nervöst nickande till svar. Om detta låter främmande för dig så kanske du inte har sett den här fantastiska sketchen, som egentligen är gjord av narrande norrmän. Jag tycker att bilden som målas upp påminner om många samtal om hajpad teknologi. Känner du igen dig? Chefen: ”Jag tycker att vi borde jobba mer med AI.”Du: ”Ah, AI... Ja, självklart!” Ingen vill visa sig okunnig och ingen vill vara den där jobbiga personen som börjar ifrågasätta när man har ett trevligt, positivt och framåtblickande samtal. Men det finns ingen anledning till att just denna teknik ska vara höljd i dunkel. Prediktionssystem Ordet AI dyker ofta upp när man pratar om prediktionssystem som tränas på stora datamängder och därmed kan utföra väldigt specifika uppgifter med hög precision. Ofta pratar man om maskininlärning (machine learning) på samma sätt. Prediktionssystem kommer i olika varianter med flera nivåer av komplexitet. En enkel typ skulle kunna förutsäga vädret på julafton genom att använda medelvärdet i temperatur och nederbörd för just den dagen de senaste tio åren. Vore det ett bra system? Det beror förstås helt på vad vi ska använda det till. Det duger utmärkt för att planera vilka kläder som kan stuvas ned i källaren inför december, men det hjälper inte för att veta om jag behöver ett paraply på min julpromenad. När vi talar om mer komplexa prediktionssystem (där vanliga metoder är neurala nätverk och skogar av beslutsträd) är det egentligen samma fråga vi bör ställa: Vilken komplexitet behövs i det här fallet? Mer komplexitet ger fler komplikationer, så det finns alltid avvägningar att göra. Möjligheter och begränsningar När du har ställt din samtalspartner alla tuffa frågor om avvägningar mellan precision, komplexitet, förståelse, kostnad och tid till realisering, kanske hen slappnar av och tror att du är färdig. Då styr du in samtalet på nästa område som behöver klarhet: Data. Vilken data används i utvecklingen, har du juridiskt stöd för eventuell behandling av personuppgifter och är du helt säker på att ditt testdata är representativt för den verkliga miljön där systemet ska användas? Finns det risker för att systemet oavsiktligt har blivit diskriminerande? Det är inte alltid lätta frågor, men de måste diskuteras för att få en klar bild av både möjligheter och begränsningar om ni ska kunna fatta kloka beslut tillsammans. Jag skulle vilja ha det lite mindre trevligt, tack Det är allas vårt ansvar att hålla en hög nivå på våra samtal. När du talar, se till att den som lyssnar förstår vad du säger. Det låter kanske självklart, men det ställer faktiskt höga krav på dig! Använd ord som ni har en gemensam förståelse kring. När du lyssnar, fråga tills du förstår och låt ingen komma undan med diffusa begrepp. Var den där jobbiga personen som stör i hygget, det tjänar vi alla på! /Olle

Det är väldigt mycket som har hänt i världen och Sverige det senaste halvåret och givetvis har det även påverkat Kreditsverige. Förra månaden hade jag äran att få vara med på vår digitala UC-dag och prata om just detta och jag tänkte även här ger en bild av nuläget när det gäller våra företag. När det gäller företag så drabbades först specifika branscher, såsom hotell och restaurang väldigt hårt, sedan har vi fått en mer allmän dämpning i ekonomin som drabbat mycket bredare. Under mars och april var det många företag som slogs ut även om många av dem hade problem redan innan pandemin. Många hade haft svårt att överleva på lång sikt även utan Corona-effekt. Sedan dess har konkurserna legat på en stabil nivå. UCs konkursstatistik för oktober månad visar att konkurserna i landet minskar med 36 procent, jämfört med samma månad i fjol. Glädjande nog minskar även konkurserna i näst intill alla branschsegment. En bransch som dock har det tufft är transportsektorn, där framför allt taxiåkarna kämpar i motvind. Kommer det att hålla i sig framåt? Det är många faktorer som påverkar om denna positiva trend ska bli ihållande. Många företag överlever idag tack vare stödåtgärder och att pengar skjuts in från exempelvis ägare. Frågan är hur länge de orkar så emot om pandemin fortsätter, kan det vara så att vi får en ny konkursvåg i slutet på året. Det mesta beror nog på hur långvarig den här krisen blir. De flesta företag kan klara en kortsiktig kris. Men blir det en långvarig lågkonjunktur kommer fler konkurser följa på det. En risk är att det kommer nya konkurser när skatterna ska betalas in. Under coronapandemin har företagen kunnat få anstånd med skatten. Men förr eller senare ska pengarna betalas in. När stödåtgärderna avvecklas ser vi effekterna på ett mer markant sätt. Viktigt att ha koll på kunderna Tittar vi på kreditvärdigheten och ser vilka företag som har riskklass 3-5, det vill säga de allra mest kreditvärdiga företaget så kan vi se att de fortsatt är mycket kreditvärdiga företag. Det innebär att den absoluta majoriteten fortfarande är kreditvärdiga, det vill säga visar på fina siffror och sköter sina betalningar. Rådet till er kreditgivare är dock att följa förändringarna nära på era kunder för att tidigt upptäcka om det uppstår problem. För att upptäcka det måste man kanske gräva lite djupare under de officiella siffrorna, finns det stödåtgärder som håller dem flytande, har de ansökt om anstånd med skatter? Hur står det till med bedrägerierna? En annan frågeställning som känns viktig att belysa i dessa tider när det sker stora förändringar är bedrägerier. Bedrägerier finns alltid närvarande och det är något som kreditgivare ständigt måste arbeta med för att upptäcka. Det som är utmanande är att bedragarna hela tiden ändras tillvägagångssätt, där det finns möjligheter till bedrägerier finns det bedragare. Vi ser att vissa bedrägerier som var väldigt vanligt förr, så som bolagskapningar, blir alltmer ovanliga då det införts kontrollfunktioner som gjort det svårare för bedragarna. Mitt bästa tips är att se upp för bedragarna, och var noggranna i era kontroller. Här är några andra saker att ha under uppsikt: 1. Förfalskade årsbokslut De förfalskade årsboksluten fortsätter att drabba svenska företag och kreditgivare. Viktiga saker att håla utkik efter är inkonsekvent information, jämför exempelvis registrerade arbetsgivaruppgifter och antal anställda i bokslutet. Leta efter extrema nyckeltal. Jämför boksluten mellan åren, flera gånger har vi sett att de lämnar in samma bokslut två år i rad. 2. Alltför snabbt inlämnat årsredovisningar i förhållande till räkenskapsårets utgång Bokslut som lämnas in bara några dagar efter bokslutsperiodens utgång utgör en högre risk. Direkt därefter så kan det förekomma att företaget blir väldigt kreditaktivt och börjar söka krediter och plocka ut varor och fordon. 3. Stora förändringar i styrelsen Inför kreditbedrägerier ser vi ofta stora förändringar i styrelsen och ofta i flera omgångar allt för att försvåra utredningar kring vem som är ansvarig. Vi ser även brist på styrelseinformation, exempelvis bara en ledamot och han eller hon är bosatt utomlands, då bör varningsklockorna ringa och informationen undersökas. Även om styrelsemedlemmarna är mycket unga eller för den delen mycket gamla kan det också vara en signal att undersöka. Det är ovanligt med 18-åringar i bolagsstyrelser, normalt har man i unga år begränsad erfarenhet av företagande. 4. Påhittade eller uppblåsta företag Normalt sett är ett påhittat bolag av den här typen inte så enkelt att komma i kontakt med. Det saknas ofta en bra hemsida, en verksamhetsadress och marknadsföring av verksamheten. Har bolaget bara en boxadress eller en c/o-adress är det tecken på att bolaget vill hålla sig dolt. Sammanfattningsvis kan jag konstatera att det fortfarande inte syns några större förändringar i privatpersoners och företags betalningsförmåga men att vi vet att många kämpar på med de reserver som finns. Kommer ekonomin igång relativt snart igen så kommer nog de flesta att fortsatt vara kreditvärdiga men om pandemin och de effekter den får på ekonomin håller i sig kommer vi mest troligt se många personer som får betalningsproblem och många företag som går i konkurs. Av den anledningen är arbetet med gedigna kreditbedömningar extremt viktiga. Hör av dig om du behöver hjälp i era kreditprocesser eller vill veta mer! /Gabriella

Det är väldigt mycket som har hänt i världen och Sverige det senaste halvåret och givetvis har det även påverkat Kreditsverige. Förra månaden hade jag äran att få vara med på vår digitala UC-dag och prata om just detta och jag tänkte även här ger en bild av nuläget gällande både företag och privatpersoner men även berätta om vilka scenarier vi på UC ser framåt. Den här veckan fokuserar vi på hur det står till för den genomsnittliga svensken och nästa vecka tittar vi på företagen. Ja, hur ser det ut för gemene man i Sverige just nu? Som alla känner till har vi just nu vi en stigande arbetslöshet vilket givetvis påverkar många privatpersoners ekonomi. Är det fler som får en anmärkning på grund av stigande arbetslöshet och påverkad ekonomi? Ökar anmärkningarna? Titta vi på utvecklingen av antalet personer som har en anmärkningar så har det konstant minskat de senaste åren. Den trenden har inte brutits under det här året, utan anmärkningarna har fortsatt att minska. Så hittills har svenskarna i stor utsträckning lyckats betala sina skulder trots de oroliga tiderna. Två bidragande orsaker till den trenden är att anmärkningarna från stat och kommun, det vill säga a-mål, minskar. En anledning är att anmärkningstypen restförd TV-licens är borttagen och den andra är att man numera får ett brev från myndigheten med en chans att invända mot kravet. Tidigare fick man inte den chansen. Tyvärr ser vi inte samma minskning gällande enskilda mål, det vill säga skulder från den privata sektorn. Tvärtom, här stiger anmärkningarna något. Men frågan är nu vad som hände på lite längre sikt? Jag återkommer till det lite senare. Tittar vi på de personer som har ett skuldsaldo hos Kronofogden så har det antalet också minskat konstant sedan finanskrisens dagar. Vid årsskiftet 2019/2020 fanns strax under 400 000 personer med en skuld hos Kronofogden, en minskning med 16 751 personer sedan förra året och den lägsta siffran på 28 år. Minskningen och den rekordlåga nivån på antalet skuldsatta fram till 2019 har haft tre huvudorsaker; högkonjunkturen, ränteläget och den låga arbetslösheten. Man har helt enkelt haft goda förutsättningar att klara sina ekonomiska åtaganden. Det beviljades rekordmånga skuldsaneringar under förra året, vilket också bidrog till den positiva trenden. Antalet skuldsatta kan öka Som nu vid en tydligare konjunkturnedgång, finns dock en överhängande risk att fler får svårt att betala. Det kan leda till en kraftig ökning av antalet skuldsatta. Kronofogden själva tror att antalet skuldsatta hos myndigheten kommer att öka med cirka 100 000 personer de närmaste åren. Trenden vi har sett under några år att antalet skuldsatta personer minskar, men att den sammanlagda skulden fortsätter att öka. Den totala skulden var 81,5 miljarder kronor 2018 och ökade till 82,7 miljarder kronor 2019. Medianskulden är 58 379 kronor. Skulder till företag och banker står för hela ökningen, medan skulderna till staten minskar något. Ju längre tid man lever med skulder, desto svårare blir det att ta sig ur situationen. För de mest skuldsatta finns ofta bara en möjlig utväg - att ansöka om skuldsanering. Svårt att betala av sina skulder Många med skuldsaldo har haft det under en längre period och ungefär hälften av personer med skuldsaldo betalar inte av på sin skuld, utan eventuella inbetalningar räcker bara till att betala ränta och avgifter. Det har lett till att många skuldsatta blir så kallade ”evighetsgäldenärer”, vilket definitionsmässigt är en person som har funnits i Kronofogdens register i minst 20 år. I dag handlar det om ungefär 100000 personer i Sverige. Svårt att sia om framtiden Sammanfattningsvis så har den genomsnittliga svensken klarar av sin ekonomi så här långt men frågan är vad som händer framåt om lågkonjunkturen kvarstår under längre tid. Mot bakgrund av den ekonomiska inbromsningen har vi på UC prognostisera hur antalet betalningsanmärkningar kan förväntas öka. Metoden tar sin utgångspunkt i tidigare finanskriser och hur utvecklingen såg ut då. Vi noterade en kraftig ökning av andelen personer med betalningsanmärkningar under tidigare finanskriser. Vi står sannolikt inför en liknande utveckling framöver. Hur stor ökningen blir beror till stor del på vilken del av befolkningen som analyseras, men sett till hela befolkningen förväntas en ökning på drygt 20 procent. Yngre mer utsatta Det finns ett tydligt samband mellan ålder och hur betalningsanmärkningarna förändrades under finanskrisen. Ökningen var störst bland de yngre åldersgrupperna och sedan avtagande med åldern. Även under coronakrisen är det rimligt att förvänta sig en större ökning bland de yngre i befolkningen då dessa i allmänhet har en osäkrare position på arbetsmarknaden. Det vi också kan konstatera är att konsumtionslån är mycket mer tillgängliga för yngre idag än för drygt 10 år sedan, vi har betydligt fler unga som är skuldsatta idag, vilket kan leda till ännu högre siffror. Det här är något som vi kreditgivare måste ta hänsyn till i vår kreditbedömning. Generellt kan man säga att det är extra viktigt att ha koll på kundernas kreditvärdighet och att se till att ha uppdaterade kreditprocesser i dessa osäkra tider. Nästa vecka tänkte jag vi skulle titta närmare på hur det går för företagen. Under tiden får du gärna höra av dig till mig om du har frågor eller behöver hjälp att uppdatera era kreditprocesser. /Gabriella

2020 blev året då mycket ändrades och vi var tvungna att tänka om och tänka nytt. Varje år brukar vi på UC anordnat UC-dagen, ett event där Kreditsverige samlas under en dag och lyssnar på en mix av intressanta och inspirerande talare inom olika ämnen. Vi brukar dricka kaffe, äta bakverk och lunch, knyta kontakter och umgås och mingla. Eventet i Stockholm brukar samla 500 gäster medan eventen i Göteborg och tidigare även i Malmö samlar en något mindre skara. Men i år blev det inte som vi hade tänkt. Vi hade planerat för UC-dagen Göteborg i maj när pandemin slog till mot Sverige. I början tänkte vi lite naivt att det kanske har lugnat ned sig till dess. Sen fick vi tänka om och flyttade eventet till september, och tänkte att då måste det väl ändå gå? Men nu vet vi att så blev det inte heller. Vi bestämde oss för att slå ihop UC-dagen Göteborg och det planerade eventet i Stockholm och göra ett riktigt bra digitalt event, och spela in allt i studio i Stockholm. Moderator för de båda tillfällena var proffsiga Josefine Sundström. Ett nytt event föds Sagt och gjort den 9/10 och 22/10 gick UC-dagen Digital av stapeln och under 2,5 timmar fick deltagarna via sin dator ta del av en inspirerande skara talare. Vid det första tillfället fick vi lyssna på min kollega Olle Engdegård som inledde med att prata om AI – eller rättare sagt om hur vi pratar om AI. Och att när andra pratar AI ska man vara den där jobbiga personen som ställer de knepiga frågorna. Och inte bara köpa allt som har att göra med tekniken bara för att den är så spännande och kittlar fantasin. Ekonomiska situationen i Sverige och globalt Vi fick även lyssna på Nordeas makroanalytiker Susanne Spector som pratade om den ekonomiska situationen i Sverige, och framför allt nu under coronapandemin. Hon pratade om ”Från fritt fall till uppstuds” och gav trots allt en ganska positiv syn på Sveriges ekonomi och framtid. Anders Borg pratade också om Sveriges ekonomi, och gav sin syn på vad Covid-19 innebär för världsekonomin. Han menade att det kommer bli en djup men relativt kortvarig kris. Och att Sverige har goda förutsättningar att komma ut ur det här och vara på väg mot en återhämtning. Om mod och tillit Sedan berättade Kristina Paltén gripande om sin ensamlöpning genom Iran då hon ensam sprang 184 mil genom små byar och öken och även om människorna hon mötte längst med vägen, och den fantastiska gästfrihet de visade. Det var en fin historia och hon sa att ”Om du som är en främling kan lita på oss, så kan vi också lita på varandra och göra vackra handlingar gentemot varandra.” Hur mår Kreditsverige? Vid det andra tillfället fick jag chansen att ge en uppdatering på hur Kreditsverige mår, både när det gäller privatpersoner och företag, mitt i allt som pågår i vårt land och i omvärld. Jag kommer skriva ett litet mer ingående blogginlägg om det här nästa vecka så håll utkik efter det! Sen kom Edvind Nygaard från Swish och pratade lite om framtiden för betalningar med mobilen. Det var intressant! Att leda sig själv och andra i förändring Vi fick även lyssna på den fantastiskt inspirerande Ari Riabacke, ledarskapsexperten, som bland annat pratade om de förändringar som råder i samhället just nu och hur vi människor hanterar det. Att det värsta vi vet är osäkerhet. Han pratade också om strategier för att få kontroll, som när Corona slog till mot Sverige i mars och alla började handla toapapper, pasta och konserver. Han gav även tips för att få alla i organisationen att känna sig trygga. En imponerande man och karriär fick avsluta eventet Dagen avslutades av Jan Eliasson, tidigare toppdiplomaten, förhandlaren och vice generalsekreteraren i FN. Han pratade om hot och hopp i dagens värld och berättade framför allt om sin imponerande karriär, bland annat som förhandlare i några av världens mest infekterade konflikter. Han pratade om att världen är osäker, det finns starka politiska krafter och ekonomiska och medicinska faktorer som påverkar. Det är en tid av spänning, både med Covid-19 och med valet i USA. Samt med den sega Brexit frågan. Han avslutade även med sina bästa tips för konflikthantering, det var intressant. Tusen tack alla som deltog och även till alla fantastiska talare, nästa år hoppas vi att vi kan ses på riktigt i stället. Har du några synpunkter så hör gärna av dig! /Gabriella

Om Bisnode och Creditsafe verkligen vill minska överskuldsättningen bör de ställa sig bakom vårt förslag om en statlig utredning med brett mandat. Vd:arna för kreditupplysningsföretagen Bisnode och Creditsafe skriver i en gemensam replik (12/10) på UC:s debattartikel (3/10) att de skulle välkomna en utredning om ett nationellt kreditregister, som de anser skulle vara ett viktigt verktyg i kampen mot överskuldsättning. Vårt sakargument kring varför ett sådant register inte skulle leda till minskad överskuldsättning avfärdas med att vi har ett egenintresse. Det Bisnode och Creditsafe inte ens kommenterar är själva huvudpoängen i vår debattartikel: Att inte begränsa en statlig utredning till att enbart handla om ett statligt kreditregister, utan att istället ge utredningen ett brett mandat att kunna föreslå olika åtgärder för att minska överskuldsättningen i samhället. Fem konkreta förslag I vår debattartikel presenterade vi fem konkreta förslag på politiska åtgärder som faktiskt skulle kunna minska överskuldsättningen och som vi gärna ser att en statlig utredning tittar närmare på. Bisnode och Creditsafe avfärdar de fem förslagen med att de är ”detaljregleringar” som bara eventuellt skulle kunna ge ”indirekta verkningar för att motverka överskuldsättning”. Det tror jag är en helt felaktig bedömning. De lagändringar som vi på UC föreslår skulle angripa huvudorsaken till överskuldsättningen, genom att göra det mindre ekonomiskt attraktivt för långivare att bevilja lån som exempelvis SMS-lån och mobillån till personer som har hög risk att inte kunna betala tillbaka. Vissa långivare, som i dag tar så hög ränta att de går med vinst även om en stor del av låntagarna inte kan betala tillbaka, skulle med UC:s förslag behöva se över sina affärsmodeller. Ingen idé med kreditregister som vissa ändå inte använder Våra förslag till åtgärder kan jämföras med förslaget om ett statligt kreditregister. Vad spelar det för roll om komplett information om svenskarnas lån finns samlad i ett nytt register, om vissa långivare ändå inte använder informationen och beviljar nya snabblån till personer som inte bör få låna mer? UC:s antagande är därför att en statlig utredning som har ett brett mandat att minska överskuldsättningen skulle landa i att ett statligt kreditregister inte är ett effektivt verktyg. Fler aktörer som har egenintresse Samtidigt vill vi vara öppna med att vi på UC har ett egenintresse i frågan. Det som gör oss framgångsrika i konkurrensen med Bisnode och Creditsafe är att vi till skillnad från dem redan har ett kreditregister. Dessutom är registret nästintill heltäckande och håller mycket hög kvalitet. Ingen vet i dag exakt hur ett statligt kreditregister skulle drivas. Staten skulle kunna driva det i egen regi, men mer sannolikt är att det skulle drivas av en privat aktör som vinner en upphandling eller av flera privata aktörer som tilldelas licenser från staten. I så fall finns en affärsöppning för Bisnode och Creditsafe. Men eftersom dessa företag inte har ett kreditregister i dag så skulle det bli svårt och kostsamt att bygga upp ett register av lika hög kvalitet som UC:s. De två företagens möjligheter att vinna en upphandling eller tilldelas licenser är därför större om staten ställer låga kvalitetskrav. Det är mot den bakgrunden som Bisnodes och Creditsafes förslag kring utformningen av ett statligt register kan tolkas. De vill ha en reglering som är ”proportionerlig” och ”enkel”, som innebär ”minsta möjliga ingrepp i människors liv och integritet” och som inte ”hämmar innovation eller snedvrider konkurrensen”. Kort sagt verkar de vilja ha ett billigt register som innehåller så lite information som möjligt. Det skulle gynna dem själva. Viktigt att ett kreditregister håller hög kvalité Vi på UC anser att om det mot förmodan blir så att staten ska ansvara för ett kreditregister så är det angeläget att registret håller hög kvalitet. Alla de långivare som väljer att faktiskt använda kreditinformation till att fatta ansvarsfulla kreditbeslut ska ha tillgång till så bra data som möjligt. Bisnode och Creditsafe skriver att kampen mot överskuldsättningen ”bör bedrivas på en högre nivå i det gemensamma samhälleliga intresset istället för av en privat aktör med eget vinstintresse”. UC håller helt och hållet med. Vår fråga är därför följande: Vill Bisnode och Creditsafe ställa sig bakom UC:s förslag till regeringen om att låta utreda hur överskuldsättningen i samhället kan minska? Läs debattartikeln på SvD Hör gärna av dig om du vill prata mer om det här! /Gabriella Göransson

Det är alltid roligt att berätta om lyckade samarbeten tycker jag. Ett samarbete som jag skulle vilja lyfta är det som initierades i våras och där vi på UC, Almi och ett företag som heter Bonanza tillsammans lyckades hjälpa småföretagare att parera den ekonomiska kris som pandemin innebar. Med hjälp av säker data och integrationer från oss på UC samt Bonazas pedagogiska verktyg Bisgraf kunde Almi på ett enkelt och tydligt sätt konkret hjälpa små- och medelstora företag under pandemin. Bonanza är experter på att visa siffror på ett pedagogiskt sätt och Almi med över 350 rådgivare över hela Sverige är vana vid att coacha företagare. Samarbetet innebär att Almis rådgivare tillsammans med företagaren både kan visualisera och simulera företagets ekonomi i det nya verktyget Bisgraf. Företagaren får grepp inte bara om resultaträkningen utan också balansräkningen och hur det hänger ihop med kassaflödet. - I början av pandemin fick många av våra kunder panik. Tack vare våra rådgivares coachande dialog i kombination med verktyget Bisgraf kunde vi visa på möjliga vägar framåt. Det gav många av våra kunder en aha-upplevelse och de kände en stor lättnad. Det berättar Irmeli Eriksson som arbetar med affärsutveckling på Almi. Det nya verktyget är en riktig framgångssaga. Småföretagarna fick hjälp När pandemin bröt ut hörde många små- och medelstora företag av sig till Almi. Kassorna sinade snabbt och många visste inte var de skulle vända sig. Många företagare var förtvivlade och fick tunnelseende. I mötet med Almi kunde företagaren få rådgivning anpassad till deras behov. Ett sätt var att rådgivaren kunde simulera företagets balansräkning i olika scenarier. Det gjorde det lättare för företagaren att se hur olika alternativ skulle påverka kassaflödet. Denna simulering blev även en hjälp i att fatta beslut som i visa fall var tuffa. Hur många anställda behöver permitteras? Hur påverkas det egna kapitalet och hur ser kassan ut om lagret reas ut? Företagare med tidigare god lönsamhet och likviditet förstod plötsligt inte varför kassan kunde bli tom. Jämföra med konkurrenterna En uppskattad funktion i Bisgraf är branschjämförelsen. I verktyget kan du som företagare se hur ekonomin ser ut hos konkurrenter med ungefär lika många anställda. Det tydliggörs med grafer och dessa kan enkelt jämföras med den egna verksamheten och ekonomin. Branschjämförelsen har UC alltid haft i sina kreditupplysningar, men det blir än mer lättillgängligt i det digitala verktyget. Hur har det gått för kunderna? - När vi coachar kunderna i det här verktyget ser vi att de ofta får en omedelbar effekt och att de vidtar nödvändiga åtgärder. Jag satt med en kund i våras som precis skulle anställa en person. När vi lade in kostnaden i Bisgraf såg vi tydligt hur mycket mer affärer man behövde dra in för att finansiera anställningen. Då blev kunden mer fundersam och insåg att det skulle slå hårt på de likvida medlen. Jag föreslog att de kunde skjuta upp anställningen och så blev det. Den nya medarbetaren började ett halvår senare istället och orderingången hann ta fart. Det säger rådgivaren Lena Ilic Mattsson på Almi. Vad är det bästa med Bisgraf? - Kunden får en aha-upplevelse. För vissa bolag har pandemin gjort att omsättningen har rasat. Då kan man inte bara stärka upp balansräkningen genom att ta nya lån utan man måste in med eget kapital. Det kan man tydligt se och förstå i verktyget. - När kunden får se balansräkningen i staplar ser de på några sekunder om de exempelvis binder upp mycket kapital i lagret. Det brukar vara en ögonöppnare enligt Lena. Ibland har kunden kunnat beta av de långfristiga skulderna när de har minskat på lagret. De kan direkt jämföra sig med snittet i branschen. Kunden kan också direkt jämföra nyckeltal med branschen, exempelvis lagrets omsättningshastighet. En annan ögonöppnare och någonting som är roligt att laborera med är antal dagar gällande kundfordringar och leverantörsskulder. Här finns också mycket att jobba på och förstå hur viktigt det är med exempelvis löpande fakturering. - Sammanfattningsvis så är det ett fantastiskt verktyg och det är lika spännande varje gång att titta på graferna tillsammans med kunden. ”Jag känner verkligen att jag gör nytta!” Det säger Lena Ilic Mattsson på Almi. Tack Lena och Irmeli för pratstunden. Om du som läst detta är nyfiken och vill veta mer får du gärna höra av dig till mig! /Richard Läs även gärna om våra kurser vi gör i samarbete med Bonanza: Så förstår du balans- och resultaträkningenSå förstår du kassaflödesanalysen

I helgen publicerades en debattartikel i SvD där jag och vår vd Jukka Ruuska pratar om problemet med överskuldsättning i samhället. Vi anser att det krävs politiska åtgärder för att göra det mindre attraktivt att låna ut pengar till personer som har hög risk att inte kunna betala tillbaka. Och att Finansinspektionens förslag om ett statligt kreditregister missar målet. Kronofogdens statistik visaratt det finns omkring 400000 skuldsatta personer i Sverige som inte har lyckats betala av sina lån. Konsekvenserna för den enskilda kan vara katastrofala och kostnaderna för samhället är stora. I dag är en starkt bidragande orsak till överskuldsättning så kallade konsumtionslån, det vill säga lån som människor tar för att konsumera och som ofta saknar säkerhet. Det kan handla om snabblån eller avbetalningar med ränta. Dessa lån har ofta högre räntor, ibland upp till 40 procent. En långivare måste alltid göra en kreditprövning innan lån beviljas. På så sätt kan låntagarens betalningsförmåga säkerställas. I dag finns flera företag i Sverige som erbjuder kreditupplysningar, vi är en av dem men de andra stora aktörerna är Bisnode och Creditsafe. Statligt kreditregister inte lösningen I februari 2020 föreslogFinansinspektionen att regeringen bör tillsätta en utredning om möjligheten att skapa ett statligt kreditregister, som ska innehålla information om alla svenskars alla skulder. Finansinspektionen anser att ett sådant register skulle ”höja kvaliteten på kreditprövningarna” och ”vara ett effektivt verktyg i arbetet att motverka överskuldsättning”. FinansmarknadsministerPer Bolundhar senare sagt till Svenska Dagbladet att ”vi har fått ett förslag från FI, som vi är beredda att titta på och tillsätta en utredning”. Tyvärr missar Finansinspektionens förslag målet. Ett statligt kreditregister skulle inte lösa problemet med överskuldsättning, eftersom anledningen till överskuldsättningen inte ligger i brist på information om skulder. UC har redan ett kreditregister med 100 procent täckning av säkrade lån och ungefär 98 procent täckning av konsumtionslån. Oetiska affärsmodeller banar vägen Huvudorsaken till överskuldsättningen ligger i stället i att vissa långivare ger konsumtionslån till personer som har stor risk att inte kunna betala tillbaka och därför inte bör få lån. Dessa långivare har affärsmodeller som bygger på att ta så hög ränta att de går med vinst även om en stor del av låntagarna inte kan betala tillbaka. De här aktörerna utnyttjar också möjligheterna i dagens lagstiftning att ständigt förlänga lånen genom att göra så kallade preskriptionsavbrott, vilket ger dem som långivare fortsatta ränteintäkter. Ett statligt kreditregister löser inte de problemen. En annan central orsaktill överskuldsättning är att många långivare inte följer de regler som redan finns. Finansinspektionen och Konsumentverket ska utöva tillsyn, men gör det inte i tillräcklig uträckning. Även finansmarknadsminister Per Bolund har till Svenska Dagbladet sagt att myndigheternas tillsyn måste bli bättre. En tredje starkt bidragande orsak till överskuldsättningen är den information som konsumenterna nås av. Det handlar dels om vissa långivares mycket aggressiva marknadsföring, dels om bristande privatekonomisk utbildning i skolan. Vad är vår lösning? För att komma åt dessa orsaker och verkligen minska överskuldsättningen i samhället har vi på fem förslag till regering och riksdag: Justera skuldsaneringslagenSkuldsaneringslagen bör ändras så att den överskuldsatta betalar av sina olika lån ett och ett i kronologisk ordning från när lånen togs. Det är i dag vanligt att en person tar ett första lån hos en av storbankerna, ett andra lån hos en långivare som tar högre risk och högre ränta samt ett tredje lån hos en långivare som tar ännu högre risk och ännu högre ränta. När Kronofogden sedan gör en skuldsanering och kräver tillbaka pengarna fördelas återbetalningen proportionerligt mellan långivarna. Om den överskuldsatta i stället betalade av sina lån i tur och ordning skulle det bli mindre ekonomiskt attraktivt att låna ut pengar till personer som redan har höga skulder. Justera preskriptionslagen.Preskriptionslagen bör ändras så att det finns en absolut preskriptionstid på konsumtionslån. Enligt dagens regler kan konsumtionslån förlängas in i det oändliga, vilket innebär fortsatta ränteintäkter till långivaren. Finland har en absolut preskriptionstid på 15 år och om en liknande regel införs i Sverige skulle det bli mindre attraktivt att låna ut pengar till personer som har hög risk att inte kunna betala tillbaka. Justera konsumentkreditlagen.Konsumentkreditlagen bör skärpas så att det blir förbjudet att marknadsföra högkostnadskrediter – det vill säga lån med över 30 procents ränta – genom sponsring av profiler i sociala medier, program i radio och tv samt evenemang dit allmänheten har tillträde. Detta skulle innebära ett stopp för den mycket aggressiva marknadsföring som vissa långivare och låneförmedlare ägnar sig åt, inte minst genom sponsorsamarbeten med influencers. På så sätt skulle konsumenter i mindre utsträckning lockas att ta högkostnadslån. Satsa mer på Konsumentverkets tillsyn.Konsumentverket bör i kommande regleringsbrev ges i uppdrag att inleda fler tillsynsärenden av de företag som ger konsumtionslån. Detta bör åtföljas av ökade resurser i statsbudgeten. Skärpt tillsyn skulle göra det svårare för långivare att inte följa de regler som redan finns eller kommer att skapas. Inför mer privatekonomi i skolan.Privatekonomi bör antingen bli ett eget ämne i grundskolan eller lyftas fram mer i kursplanen för hem- och konsumentkunskap samtidigt som detta ämne får fler undervisningstimmar i timplanen. Mer fokus på privatekonomi i skolundervisningen skulle göra unga människor bättre rustade att undvika överskuldsättning i vuxenlivet. Finansinspektionen har föreslagitatt regeringen ska tillsätta en utredning om ett statligt kreditregister. Vår uppmaning till regeringen är att lyfta blicken. En utredning behövs för att möta ett allvarligt samhällsproblem, men regeringen bör låta uppdraget handla om att föreslå lagändringar och andra åtgärder som faktiskt kan minska överskuldsättningen. Vi på UC vill med våra kreditupplysningar bidra till att människor undviker överskuldsättning och tar hand om sin privatekonomi. Men vi ser också ett stort behov av effektiva politiska åtgärder. Vi hoppas regeringen och finansmarknadsminister Per Bolund låter utreda hur överskuldsättningen i samhället kan minska. Är du intresserad och vill prata mer om detta hör gärna av dig till mig! /Gabriella

I dag publicerades färska siffror från Kronofogden som visar att antalet människor som hamnar i deras register med obetalda skulder är på den högsta siffran någonsin. Att överskuldsättningen i samhället ökar är en alarmerande utveckling tycker jag. Och det är dags att samhället och politikerna gör något för att bromsa utvecklingen. Statistiken visar att under första halvåret 2020 fick Kronofogden in krav på obetalda skulder till ett samlat värde av drygt 11 miljarder kronor – den högsta siffran någonsin. Det finns tyvärr omkring 400 000 skuldsatta personer i Sverige som inte har lyckats betala sina lån i tid och därmed har en skuld till Kronofogden. Ungefär hälften av de med en skuld till Kronofogden betalar inte av på den faktiska skulden utan eventuella inbetalningar räcker bara till att betala ränta och avgifter. Konsekvenserna för den enskilda kan vara katastrofala och kostnaderna för samhället är stora. Nu vill vi på UC se effektiva politiska åtgärder som kan minska överskuldsättningen. Den kreditgivare som vill ha ett lån tillbakabetalat kan ansöka om ett så kallat betalningsföreläggande hos Kronofogden. Under första halvåret 2020 fick Kronofogden in närmare 644 000 krav på obetalda skulder. Kravens sammanlagda skuldbelopp var 11,45 miljarder kronor, vilket är en ökning med 11,5 procent jämfört med det första halvåret 2019. Det totala skuldbeloppet har aldrig någonsin varit så högt. Utredning för att minska överskuldsättningen I februari 2020 föreslog Finansinspektionen att regeringen, i syfte att minska överskuldsättningen, ska tillsätta en utredning om möjligheten att skapa ett statligt kreditregister. Det föreslagna registret ska innehålla information om alla svenskars alla skulder. Men jag menar att finansinspektionens förslag om ett statligt kreditregister missar målet. Orsaken till överskuldsättningen ligger nämligen inte i brist på information om skulder. Vi på UC har i dag ett kreditregister med 100 procent täckning av säkrade lån och ungefär 98 procent täckning av konsumtionslån. Andra åtgärder behövs För att minska överskuldsättningen behöver skuldsaneringslagen och preskriptionslagen ändras så att det blir mindre ekonomiskt attraktivt för kreditgivare att bevilja konsumtionslån till personer som har stor risk att inte kunna betala tillbaka. Reglerna för marknadsföring måste också skärpas tycker jag. Vill du ta del av statistiken kan du göra det här Tveka inte att kontakta mig om du har andra synpunkter eller vill diskutera ämnet vidare. /Gabriella