Välkommen till vår blogg!

På Enento innebär en kundfokuserad kultur att våra kunder står i centrum för allt vi gör. Vi har under de fem senaste åren jobbat aktivt med att skapa en kundorienterad kultur, och vårt årliga Voice of the Customer-event är en viktig aktivitet för att ständigt förbättra och lära oss tillsammans. Med eventet vill på ett ett inspirerande sätt påminna om vikten av att ha ett kundcentrerat innovativt förhållningssätt i alla delar av organisationen. Framgångsreceptet för att sätta och behålla kundfokus Engagemang från högsta ledning: Våra ledare föregår med gott exempel och säkerställer att kunden alltid finns på agendan och har hög prioritet i alla beslut. En tydlig CX-strategi: Vi kommunicerar ständigt vår mission och strategi för vårt Customer Experience-arbete (arbete med kundupplevelse) och kommunicerar värdet av detta arbete genom hela organisationen. Medarbetarnas delaktighet: Alla medarbetare är involverade och förstår betydelsen och vilken roll man har för att Enento ska leverera en kundupplevelse i världsklass. Feedbackdrivna förbättringar: Vi samlar aktivt in och agerar på kunders feedback, och säkerställer att insikterna omvandlas till konkreta förbättringar och aktiviteter. Data och innovation: Genom att använda data för att ta rätt beslut och initiativ och främja innovation, förbättrar vi ständigt kundupplevelserna. Tvärfunktionellt samarbete: Genom att bryta arbetet i silos och öka samarbetet mellan olika avdelningar kan vi arbeta tillsammans för att förbättra alla delar av kundresan. Kontinuerlig utveckling: Vi finslipar ständigt våra CX-strategier och arbetssätt samt säkerställer att vi prioriterar rätt aktiviteter och vidtar relevanta åtgärder. I år genomfördes vårt andra Voice of the Customer-event, och denna gång med AI-tema. Eventet fokuserade på hur vi kan fortsätta vår digitaliseringsresa och bli bättre på att samla in relevant feedback från våra kunder, och hur vi bäst använder den. Genom att integrera generativ AI och ny teknologi utforskade vi innovativa sätt att snabbare och effektivare samla in, förstå och agera på kundfeedback. Förbättrad kundnöjdhet genom digital innovation Kärnan i vår digitala transformation är att vi vill möta och överträffa våra kunders förväntningar, både ggällande tillgänglighet, självbetjäning, val av kanal samt tidpunkt för att köpa en tjänst eller få support. Vår nya AI-chattbot Ento spelar en avgörande roll i att förbättra den digitala kundupplevelsen, genom att erbjuda snabba och exakta svar i realtid. Detta säkerställer att kunderna får den information de behöver direkt. Genom att driva vår digitala strategi tillsammans med Entos förmåga att lära sig och utvecklas över tid, kommer vi genom chattboten kunna erbjuda allt mer personifierad service, tillgänglig dygnet runt. Detta gör att kunder alltid har tillgång till support när de behöver det, vilket inte bara höjer kundupplevelsen, utan också betonar hur digitala verktyg kan stärka våra kundrelationer. Introduktionen av ett AI-baserat verktyg likt ChatGPT som möter kunden genom vår chattbot markerar en viktig milstolpe i vår digitaliseringsresa och visar också på vårt engagemang och driv för ständig förbättring och innovation. Vårt mål är att förbättra service mot kund, öka effektivitet och främja tillväxt. Vi tror att dessa digitala verktyg inte bara effektiviserar vår verksamhet, utan också förbättrar kundengagemanget och säkerställer att vi ständigt levererar upplevelser som överträffar våra kunders förväntningar. Enad strategi för en Kundupplevelse i världsklass Att leverera en kundupplevelse i världsklass är ett gemensamt ansvar som involverar alla avdelningar och roller inom Enento. Årets Voice of the Customer-event var en inspirationskälla som visade på nya möjligheter med AI, och hur vi genom att bättre använda kundfeedback och insikter kan säkerställa att våra produkter och tjänster inte bara möter utan överträffar kundernas behov och förväntan – nu och i framtiden. Framåt kommer vi fortsatt att bli ännu bättre på att inkludera feedback och insikter från våra kunder i varje projekt, beslut och initiativ. Att förstå och omsätta feedback och de insikter vi får från kunder till konkreta aktiviteter och initiativ är avgörande för att upprätthålla vår kundfokuserade kultur och leverera exceptionella upplevelser. Fortsätt följa oss när vi fortsätter driva vår digitala transformation! Och kom ihåg – att leverera kundupplevelse i världsklass är ett lagarbete. Vi ser redan fram emot nästa års inspirerande Voice of the Customer-event.

Tiden är förbi när kvalitet enbart handlade om att skapa rätt produkter, och tjänster, på rätt sätt. De senaste åren har kvalitetsbegreppet vidgats. Idag förväntas företag och organisationer att bidra till samhällsnytta i termer av både ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet. Tidigare under våren intervjuades jag av Kvalitetsmagasinet just med fokus på hur de olika dimensionerna av hållbarhet har blivit allt mer integrerade i kvalitetsbegreppet. Jag tänkte passa på att lyfta ut några exempel från artikeln som handlar om vår egen verksamhet och den resa vi gjort på UC. Centralt i vårt kvalitetsarbete på UC har såklart alltid varit att skapa värde för dem som vår verksamhet direkt är till för. Men i det ingår också att bidra till att skapa nytta för samhället i stort, utanför den närmaste kretsen av betalande kunder. För oss handlar det dels om att alltid ha kundens behov i fokus med krav på processer, säkerhet och leverans, men också hur vi kan bidra till en sund marknad genom att förebygga att unga inte hamnar i en tidig skuldspiral. Skuldspiralen hos unga drabbar både individen, samhället och företagen Konkret handlar det om olika satsningar som vi gör för att bidra till att minska överskuldsättningen i samhället, framför allt med fokus på den yngre generationen. Enligt Kronofogden ökade medianskulden från 2011 till 2021 bland unga män med 36 procent, medan den har ökat med 102 procent bland unga kvinnor. Ökningen beror delvis på att unga vuxna i dag skuldsätter sig med större belopp till följd av dyra konsumtionslån. Små konsumtionslån kan snabbt växa till ansenliga belopp som i sin tur leder till betalningsanmärkningar och förelägganden. Det innebär en tragedi för individen och en kostnad för samhälle och företag, på både kort och längre sikt. Genom att arbeta för att minska överskuldsättningen minskar vi också de finansiella riskerna för våra kunder. På så sätt knyts de ekonomiska, miljömässiga och sociala målen samman och skapar grund för en hållbar utveckling. På så vis ser vi att vi att vi tar ansvar utifrån den påverkan vi har på den finansiella marknaden och ökar kvaliteten i de tjänster vi erbjuder. Kunskapsnivån om att ta lån är för låg För att minska risken för både individen och marknaden ser vi det som en del i vårt uppdrag att arbeta förebyggande med att sprida information och kunskap om vad lån- och kreditgivning innebär. Lån kan vara nödvändiga i vissa situationer men utmaningen är att många unga vuxna idag saknar tillräcklig kunskap för att kunna bedöma riskerna med ett lån. Särskilt då många av villkoren står med finstilt text som är både svår att se och förstå. Därför satsar vi på olika samarbeten med olika aktörer som vänder sig direkt till unga i sin verksamhet såsom ekonomi- och utbildningsappen Gimi, Fryshuset och Alkompis som publicerar våra utbildande artiklar på flera språk. Våra kundservicemedarbetare är de stora hjältarna Också våra kundservicemedarbetare spelar en avgörande roll och är en viktig informationskanal, ofta den viktigaste av dem alla, för att informera utsatta personer om lån och risker. Våra nordiska bolag i koncernen hanterar tillsammans upp emot 20 000 förfrågningar per månad! Det handlar framför allt om frågor från privatpersoner som behöver hjälp med att hantera olika privatekonomiska situationer. Våra kundservicemedarbetare är riktiga hjältar! ESG data är nyckeln framåt för våra kunder Vid det här laget har nog ingen missat den viktiga roll som hållbarhetsdata kommer att ha i framtidens affärsbeslut. Långivning är en sådan process där hållbarhets- eller så kallad ESG-data (environmental, social, governance) kommer att spela en allt viktigare roll. På UC ser vi att vi har ett viktigt uppdrag att leda marknaden från ansvarsfull långivning mot hållbar långivning. För en tid sedan publicerades en undersökning av Fair Finance Guide som visade på hur de fem största svenska bankerna genom sin utlåning bidrog till dubbelt så mycket utsläpp som Sverige som nation. Det innebär att det numera inte räcker för långivarna att ta hänsyn till finansiella risker, utan de behöver även ta hänsyn till hållbarhetsrisker. Och med EU-direktivet CSRD och taxonomiförordningen har ESG-data blivit hårdvaluta för bolagens riskanalyser. ESG-data är ett spännande strategiskt tillväxtområde för oss och vi kan redan leverera unika tjänster inom klimatriskanalys på marknaden. Genom att ta ansvar också för effekterna av våra tjänster har vi vidgat synen på vad kvalitet innebär för oss som bolag, och det värde vi kan skapa för våra kunder. På så sätt knyter vi samman de ekonomiska, miljömässiga och sociala målen och skapar en grund för hållbar utveckling både för våra kunder, UC och omvärlden i stort. Läs mer om UCs tjänster inom ESG eller riskminimering och compliance.

Sedan UC startades av svenska bankaktörer på 70-talet, har socialt ansvar och att bygga tillit på den finansiella marknaden mellan företag och konsumenter varit den centrala drivkraften och ledstjärnan i allt vi gör. UCs affärsmodell bygger på att ansvar skapar vinst, och att långsiktighet lönar sig. Ansvarsfull kreditgivning är vår affärsidé. Nyligen lanserade Enento Group, som UC tillhör tillsammans med bland annat Allabolag i Sverige, vår första kombinerade Års- och hållbarhetsredovisning. 2023 har varit ett utmanade år på många sätt. Lågkonjunkturen har inneburit att färre lånar mindre. Företagens investeringar har minskat och hushållen har blivit försiktigare. "Lån utan UC" och växande skulder Samtidigt syns alarmerande siffror som visar att skuldkvoten i samhället ökar, vilket i praktiken innebär att de som redan är högt belånade har fastnat allt djupare i skuldfällan. Tyvärr är det här en konsekvens av att Sverige sedan 2018 har ett förhållandevis högt räntetak på 40 procent, vilket skapar en marknad för aggressiva långivare som kan sko sig på utsatta individer eller att de som saknar tillräcklig kunskap om lånen, såsom ungdomar, inte kan betala tillbaka. ”Lån utan UC” är en slogan som är alltför vanligt förekommande bland dessa aktörer. Det är motsatsen till ansvarsfull kreditgivning. Öka medvetenheten om problemen bakom överskuldsättning I vår redovisning för 2023 beskriver vi hur vi under året har arbetet för en sundare marknad, baserad på tillit och i förlängningen en mer hållbar ekonomi. En sådan viktig insats, som vi är mycket stolta över, är just att vi under 2023 har fortsatt öka medvetenheten hos beslutsfattare och allmänheten om problemen med överskuldsättning i Sverige, orsakerna bakom och effektiva åtgärder. På 2023 års UC-dagen, som vi höll på Hotel Clarion Sign i mitten på november, bjöd vi exempelvis in två professorer inom rättsvetenskap som forskat mycket på kreditmarknaden i Sverige, och kritiserar den utredning om överskuldsättning som regeringen nu lagt på bordet. Enligt professorerna löser inte utredningens förslag de verkliga problemen bakom – läs gärna mer i den intervju som vår VD Gabriella Göransson genomförde i december med professorerna Överskuldsättning som samhällsutmaning. The Bill - vårt utbildningsprogram för unga om lån och privatekonomi En annan förebyggande åtgärd som är minst lika viktig är utbildning om lån och i privatekonomi. Under 2023 har vi fortsatt driva vårt eget utbildningsprogram The Bill, som syftar till att öka kunskapen om privatekonomi hos ungdomar. Under 2023 har vi haft ett särskilt fokus på unga, och deras föräldrar, från ytterstadsområden. Vi höll bland annat flera workshops i Kista tillsammans med inspiratören och eldsjälen Binette Seck under hösten. Dessutom nådde vi ut till sammanlagt 80000 personer med information om kreditgivning på arabiska genom ett samarbete tillsammans med mediekanalen Alkompis. Stärka vårt erbjudande inom ESG och hållbar kreditgivning Självklart kan jag inte heller sammanfatta hållbarhetsåret 2023 utan att nämna alla värdeskapande kundsamarbeten, som fått både oss och våra kunder att fortsatt växa, inte minst inom hållbar kreditgivning. Som jag inledde detta inlägg har ansvarsfull långivning alltid varit UCs kärna och existensberättigande, men i takt med insikter om klimatets och miljöns men också andra ESG-faktorers påverkan på finansiellt värde och risk, har ansvar inom långivning breddats till att även inkludera hållbarhet. Under året lanserade vi nya och uppdaterade tjänster inom ESG och klimat – såsom en Klimatriskrapport för fastigheter. Potentialen i den här typen av data, information och insikter för att ta goda beslut för hållbar kreditgivning kan inte nog understrykas. Vi ser fram emot att expandera den här delen av vårt erbjudande framöver, liksom vi gjort i Finland. Under 2023 blev UC ett koldioxidneutralt företag Sist, men definitivt inte minst, så vill jag nämna en otroligt viktig milstolpe som UC och Enento uppnått under 2023 – och det är att vi nu är ett koldioxidneutralt företag, som ett steg på vägen att nå netto noll utsläpp 2030. Jag vågar påstå att vi är bland de första bolagen i vår storlek och inom vår bransch i Norden att uppnå detta mål. Förhoppningen är att vi ska vara en förebild, inte minst för våra kunder och partners. Och inte bara förse våra kunder med den ESG-data de behöver, utan också inspirera till att sätta och uppnå egna klimatmål - genom att vi själva visa på att det är möjligt! Läs hela Enentos Års- och hållbarhetsredovisning.

Nyligen hade vi det stora nöjet att återigen få bjuda in till UC-dagen! Efter mer än 20 år så känns det fortfarande som att detta event bara blir bättre och bättre för varje år som går. Jag var själv en av deltagarna på scen i år, där jag agerade moderator för en paneldiskussion tillsammans med min kollega Petter Alvsten och två gästprofessorer, Annina H. Persson från KTH och Ann-Sofie Henrikson från Umeå universitet. Tillsammans diskuterade vi överskuldsättning som samhällsutmaning och vilka åtgärder som krävs, både utifrån ett bransch- och akademiskt perspektiv. Vi diskuterade också den uppmärksammade statliga utredning som har haft i uppgift att tackla frågan med överskuldsättning i Sverige och ett växande skuldsaldo - och tidigare i år släppte denna utredning ett omfattande förslag på åtgärder. Eftersom syftet med UCs affärsverksamhet är att minska kreditförluster och överskuldsättning i Sverige, så är det självklart att både jag liksom hela kreditbranschen är väldigt intresserade av utredningens förslag. Vi ser också att det är av högsta vikt att frågan belyses ur flera perspektiv, varav det akademiska tyvärr fått väldigt lite utrymme i utredningens betänkande hittills. Så låt oss kortfattat ta del av några av de viktiga insikter som Annina och Ann-Sofie lyfte under UC Dagen här i min blogg. Jag ställde ett par högst relevanta frågor till dem båda och här nedan kan ni se deras svar. Fråga: Som akademiker, vad är det ni ser är orsaken till överskuldsättningsproblematiken? Svar: Vi är båda överens om att det i mångt och mycket är socioekonomiska orsaker bakom överskuldsättning och betalningsanmärkningar. Ofta handlar det om oförutsedda livshändelser. Man blir arbetslös, det sker dödsfall inom familjen, konkurser, sjukdom eller skilsmässa. Det kan också vara så att man helt enkelt är ett hushåll med väldigt små marginaler. När man tänker på att kostnaderna ökar generellt, som de gör nu, så kan det vara så att man känner sig illa tvungen att ta en högkostnadskredit för att klara sig. Fråga: Vad tror ni man kan göra åt saken? Svar: Vi tycker båda att det är viktigt att man gör en bra kreditprövning för att undvika den negativa spiral som många hamnar i. Här tänker sig då lagstiftarna att kreditprövningskravet var infört för att näringsidkarna skulle ta ett ansvar för att förebygga överskuldsättning. Vi ser tyvärr dock att många kreditgivare inte tar det ansvaret utan fortsätter att bevilja krediter till personer som till exempel helt saknar inkomst, och därmed också i praktiken återbetalningsförmåga. Så dels handlar det om behovet av att förhindra att personer hamnar i en värre överskuldsättningssituation genom att faktiskt säga nej till att utsatta personer får den här krediten som de inte klarar av att betala tillbaka. Fråga: Tycker ni att det finns det förutsättningar idag för att göra tillräckligt bra kreditprövningar? Svar: Tittar man på EBA (Europan Banking Authority) så ser vi att vi i Sverige har lägst problem i hela Europa och har haft det de senaste 15 åren. Så det finns definitivt goda förutsättningar, men problemet är att det fortfarande finns ett segment som lånar ut pengar till högriskkunder oavsett detta. En stor svaghet i systemet är att de allmänna råd som Konsumentverket och Finansinspektionen utarbetat som ska agera skydd för just sånt här, inte är rättsligt bindande. Vi ser inte riktigt att det finns någon fungerande lagstiftning i dagsläget. Det behöver vara en lag som fungerar i praktiken också. Idag finns till exempel paragraf 36 i avtalslagen som i teorin ska kunna användas i situationer som dessa där man då ska kunna jämka avtal och minska skyldigheten att betala tillbaka. Dock syns i vår forskning att det är väldigt svårt att få till en sådan jämkning i högsta domstol och att det i princip aldrig sker. Vill vi se ett förändrat beteende från de aggressiva långivare som utnyttjar utsatta personer så behöver det som idag finns som rekommendationer stå inskrivet i lag – med bättre tillsyn över aktörer som inte sköter sig och betydande sanktionsavgifter för de som bryter mot lagen. Fråga: Utredningen föreslog tidigare i år ett nytt centralt skuldregister. Förslaget i fråga handlade om att inrätta ett nytt system för alla som ger ut konsumentkrediter - alltså ett nytt samlat och mer "komplett" skuldregister som ska ersätta dagens. Tanken är att kreditupplysningsbolagen kan ansöka om en licens till detta och ska alltså sedan rapportera in till det “centrala kreditregistret”. Vad tror ni om det? Åtgärdar detta de tidigare problemen ni pratat om? Svar: Vi ser inte att detta kommer lösa de problem vi identifierat. Förslaget menar på att ett centralt kreditregister skulle leda till träffsäkrare kreditprövningar, men redan idag går det ju att göra träffsäkra kreditprövningar. Det sägs att kreditgivarna saknar väsentlig information om konsumenternas skulder, men vi ser i förslaget att alla skulder ändå inte kommer finnas representerade. Till exempel mobilskulder, som är en av de absolut vanligaste. Borgensåtagande kommer inte heller finnas med, även fast 6% av överskuldsatta har ingått ett borgensåtagande. Så frågan är vilket problem detta förslag faktiskt löser... Vi hade nog tänkt att det hade varit bättre om vi fått ett register där alla skulder finns med och att man hade behövt vara tvungen att använda informationen i det registret också. I förslaget är ju riktlinjen endast "om det behövs" vilket betyder att de seriösa kreditgivarna kommer använda det, men de oseriösa bara kommer att säga att det inte behövdes - vilket leder oss tillbaka till exakt samma problematik vi har idag. Fråga: Slutligen, vad tycker ni båda om utredningens förslag kring hårdare marknadsföringsregler för krediter? Svar: Vi båda ser att det är en svår marknad att lagreglera. Allting går så fort och det är svårt att fånga upp allt när både teknik och förändrade beteenden i samhället hela tiden är i rörelse. Vi ser ju att det är mycket uppsökande marknadsföring kring just krediter som riktar sig mot unga, oerfarna eller utsatta konsumenter i till exempel sociala medier. Man ser annonser som uppmanar folk att "göra livet skönare" genom ett lån och sedan visar sig det att lånet har 39.5% ränta. Men förslaget från utredningen i fråga är tyvärr väldigt uddlöst och vi tror inte det kommer göra någon större skillnad för just detta problem. Förslaget pekar nämligen även här på att näringsidkarna ska ta ett större ansvar - men jag tror att vi istället behöver tydligare regler om vad som är måttfullt och inte måttfullt och samtidigt göra det mindre lukrativt att låna ut krediter till konsumenter som inte kan betala. Kreditbranschen och vägen framåt Ja, som ni hör hade Annina och Ann-Sofie mycket intressanta åsikter att dela med sig av från det akademiska perspektivet i den här intervjun! Jag personligen tycker det ska bli mycket intressant att se vad som händer under nästkommande år och hur vi i Sverige kommer tackla överskuldsättningsproblematiken. Jag har också hört mycket tal om andra aktuella frågor i kreditvärlden, inte minst bedrägerier. Hur kan de motverkas i en alltmer komplex digital värld? Detta är ett ämne som verkar vara högt på många kreditgivares agenda just nu – vem vet, jag kanske skriver nästa blogginlägg om det! //Gabriella

Min intervjuserie fortsätter! Att föra en öppen dialog med andra eldsjälar i finanssektorn är någonting jag starkt tror på för att vi tillsammans ska kunna bygga en gemensam förståelse över utmaningar och möjligheter. Idag har jag det stora nöjet att presentera en ny videoblogg där jag har intervjuat Jennie Sandén, privatekonom på Danske Bank. Med hennes nästan 30 år av erfarenhet i branschen och ett otroligt starkt driv till att vilja hjälpa andra fatta bättre och mer välgrundade ekonomiska beslut tyckte jag det skulle vara spännande att sitta ned med Jennie. Jag ville höra mer om hennes tankar om överskuldsättningsproblematiken och de negativa trender vi ser framför oss - ett intressant ämne vi båda brinner för. Men vad pratade vi om då, mer exakt? Här är några av de frågor som jag lyfte; Hur ser den övergripande överskuldsättningen ut i Sverige? Hur kommer vi åt och tacklar det här problemet? Hur ser det ut med ekonomisk ojämnställdhet i Sverige? Är förslaget på ett centralt skuldregister en bra lösning för Sverige? Om du precis som jag tycker dessa frågor är superintressanta så ska du definitivt titta på hela intervjun i videon här nedan! Är du också intresserad av att prata om överskuldsättningsproblematiken med mig? Då kan du kontakta mig på gabriella.goransson@uc.se. /Gabriella

Från och med nästa år 2024 så börjar den nya EU lagen för hållbarhetsredovisning gälla i Sverige i enlighet med CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive). Om ni som företag inte redan redovisar er hållbarhetsdata, så kan jag nästan lova dig att 2024 är året kunder, leverantörer, investerare och långivare kommer att efterfråga den här datan om er verksamhet. På UC har vi sammanställt fem tips på vad du ska tänka på för att komma igång med din insamling och rapportering av hållbarhetsdata. Tips 1: Kartlägg er hållbarhetspåverkan som företag – utgå från verksamheten och er värdekedja. Ur miljösynpunkt är det stor skillnad om ni är ett tjänsteföretag eller ett tillverkande företag, då ett bolag som producerar varor tenderar att generellt ha högre utsläpp och från andra utsläppskällor än ett konsultföretag. För att ge ett exempel från vår egen verksamhet. Enento Group är ett tjänsteföretag som säljer data och insikter till våra kunder för att stötta dom i sina egna beslutsprocesser. Vår största utsläppskälla av växthusgaser är utan tvekan våra tjänsteresor med flyg över Östersjön (vi är noterade i Finland). Men vi har även en del scope 2 utsläpp från våra IT partners hosting miljöer och vår IT utrustning. Också vikten av andra frågor är miljö skiljer sig stort mellan olika företag. Mänskliga rättigheter i värdekedjan är troligtvis en mer materiell hållbarhetsfråga om du har en komplex leverantörskedja och verksamhet i länder där de arbetsrättsliga skyddsnäten brister. Men mänskliga rättigheter kan också vara direkt kopplat till din affärsmodell och vilka kunder som har möjlighet att ta del av dina produkter om du är en läkemedelsföretag eller hur dina kunders personuppgifter skyddas om du är ett teknik eller telekomföretag. Tips 2: Identifiera era viktigaste så kallade ESG datapunkter – som står för environmental, social, governance. Läs på om hur kraven i EU direktivet ser ut, men utgå också från er egen analys av vilken data som viktigaste för just er verksamhet att redovisa på. Något som är en del av CSRD och även kommer att bli allt viktigare i den finansiella bedömningen av företag framöver, är potentiella klimatriskers påverkan på verksamheten i kronor och ören. Det handlar alltså inte längre bara om att kunna visa på hur man förebygger klimatrisker, utan också hur man planerar att hantera dom och att klimatanpassa verksamheten och vad det kommer att kosta. Tips 3: Mobilisera interna resurser Involvera de nyckelpersoner internt som äger den rådatan idag som behövs för att samla in och analysera er hållbarhetspåverkan avseende olika delar av verksamheten. Börja i befintliga processer som kan användas för att samla in och analysera hållbarhetsdata. Det är viktigt att olika delar av organisationen från början känner ett ägandeskap för de hållbarhetsmål och KPIer ni sätter. Det är en vanlig fälla att hållbarhetsansvariga arbetar i silos i sin egen organisation. Det är svårt för att nästan inte säga omöjligt att få långsiktiga resultat och att röra er framåt i ert hållbarhetsarbete, om det är det ni vill, om inte hållbarhetsmålen är satta i linje med och som en del av den övergripande affärsstrategin. Tips 4: Framtidssäkra ert företag Använd insikterna och ESG redovisningen som ett sätt att driva er verksamhet och affärsstrategi framåt. Sätt mål och KPIer. Utgå från på vilket sätt som er positiva hållbarhetspåverkan kan skapa ytterligare värde både för samhället och affären. Vilken negativ eller potentiellt negativ hållbarhetspåverkan utgör en risk för omvärlden och för ert företag och finansiella ställning på sikt? Tips 5: Kommunicera Sist men inte minst - skapa engagemang både internt och externt för era ambitioner att bidra till ett bättre samhälle eller omvärld. Vänta inte tills ni har allt på plats och känner att ni har nått ända fram, berätta om resan dit! Det är den som inspirerar mest. Lycka till! Och hör av er till oss på Enento och UC om ni vill veta mer om våra tjänster inom ESG eller riskminimering och compliance. /Karin

Har ni läst mina tidigare blogginlägg så vet ni att både jag och UC brinner för att motverka överskuldsättning i samhället - och någonting som jag tycker är väldigt viktigt att prata om just nu är den stora mängden ungdomar vi ser som fastnar i överskuldsättningsproblematiken. Kronofogden rapporterar att skuldbeloppen har ökat markant bland unga vuxna mellan 18 – 25, där vi ser att t.ex. snabblån är en starkt bidragande faktor till det växande problemet. Men varför fortsätter skuldbeloppen att öka hos våra ungdomar och finns det någonting vi kan göra för att motverka denna negativa trend? Ja, det finns det! Jag är personligen helt övertygad om att det är viktigt att jobba förebyggande, inte minst genom utbildningsinsatser hos barn och unga vuxna. Det amerikanska institutet "National Endowment for Financial Education" genomförde en studie som visar att tidig finansiell utbildning har en starkt positiv inverkan på ekonomiskt beteende senare i livet.Samtidigt visar undersökningar på att många unga människor i Sverige nästan helt saknar grundläggande privatekonomiska kunskaper. Fler än 3 av 4 hävdar att de inte fick tillräcklig utbildning i skolan, att de inte fick någon överhuvudtaget, eller att utbildningen som de faktiskt fick var dålig. Så visst verkar det logiskt att vi behöver satsa mer på att utbilda våra barn inom ekonomi, så vi kan ge dem rätt förutsättningar för att undvika att hamna i djup skuldsättning tidigt i livet? Därför tog jag nyligen kontakt med grundaren för företaget Gimi, Philip Haglund, som utvecklat en app som riktar sig till barn i syfte att ge dem en bättre ekonomisk förståelse i tidig ålder. Precis som jag så brinner Philip för att hitta lösningar på de problem vi idag ser hos barn och ungdomar när det kommer till skuldsättning och pengar - så jag passade på att sätta mig ned och prata med honom om vad vi och samhället kan göra för att öka barnens ekonomiska medvetenhet och kunskap. Du kan se hela intervjun med Philip på nedanstående video: Läs mer om UC engagemang för att sprida kunskap bland ungdomar och minska skuldsättningen i samhället.

Om du är företagare eller arbetar inom bank och finans, och inte har levt under en sten de senaste åren, så har du troligtvis fångat upp begrepp såsom taxonomin, NFRD, CSRD, ESRS och CSDDD. Om inte, så är det hög tid att börja läsa på. Dessa begrepp är olika typer av hållbarhetsdirektiv, standarder och förordningar som har eller kommer att införas inom EU de närmsta åren, till följd av att världen enades kring globala klimatmål i Parisavtalet 2015. Vad dessa står för var för sig får bli ett eget blogginlägg framöver. Men för att sammanfatta så innebär den nya förväntansbilden på företag att kraven på att formellt redovisa sitt hållbarhetsarbete ökar. Ordentligt. CSRD kommer att innebära att fler än 50.000 företag inom EU måste börja hållbarhetsredovisa. Även de bolag som inte omfattas direkt av direktiven kommer att omfattas indirekt, då företagen som gör det behöver samla in data gällande aktörer i hela sin värdekedja. Och kraven behövs. Idag saknas en enorm mängd data för att kunna kartlägga och på ett trovärdigt och effektfullt sätt kunna driva näringslivets hållbarhetsarbete framåt. Data behövs för att du som investerare, kund eller leverantör ska kunna göra en bedömning av de bolag som du samverkar med eller finansierar. Tillgängligheten på hållbarhetssinformation och standardiserad data är själva förutsättningen för att kunna ta hållbara beslut. Men för många kan de nya kravställningarna upplevas som en djungel. Jag har själv jobbat som hållbarhetsredovisningskonsult i många år och vet att det inte bara är att ”kastaihop” en hållbarhetsredovisning. Det kan innebära utmaningar för en organisation som aldrig tidigare följt icke-finansiella redovisningsramverk eller satt klimatrelaterade KPIer. Ofta förutsätter det att man ser över en hel del processer internt, och kanske behövs till och med ett nytt internt förhållningssätt kring vad som är möjligt att mäta och följa upp på samt hur. Hållbarhet är inte business ”as usual”. Det innebär att lägga på ett raster av långsiktighet på sin verksamhet, integrera materiella hållbarhetsrisker i företagets ordinarie due diligence arbete och tänka på värdeskapande och innovation bortom de möjligheter och den påverkan du har mitt framför näsan. Med den ökade mängden och flödena av data som tillgängliggörs kommer också nästa utmaning - hur ska vi, marknaden - sortera, organisera och värdera informationen? Jämförbarheten av data mellan olika verksamheter är även det en grundsten för att kunna dra nytta av den. Det är viktigt att det går att mäta och följa upp ditt och andras hållbarhetsarbete. I januari i år släppte Riksbanken sin Klimatrapport, där man konstaterade att klimatförändringarna och omställningen till en hållbar ekonomi skapar risker som kan hota den finansiella stabiliteten. I rapporten konstateras att alla aktörer inom det finansiella systemet behöver bli bättre på att identifiera, mäta och hantera klimatrelaterade risker. Svenska banker är t.ex. exponerade mot hållbarhetsriskerna på flera olika sätt, inte minst genom de krediter som ges till företag i branscher som antingen påverkar eller påverkas av klimatförändringarna. Riksbanken menar vidare att ramverk som ökar transparensen kring klimatrelaterade data därför måste utvecklas inom EU och globalt. Borta är tiden då en hållbarhetsrapport kunde ha mer gemensamt med en reklambroschyr än en redovisning som visar på materiell och affärskritisk hållbarhetsinformation och resultat... Det här är bara början och det ska bli väldigt spännande att följa utvecklingen över nästkommande år! Jag återkommer med mer om detta i framtida blogginlägg. //Karin Läs mer om UCs tjänster inom ESG eller riskminimering och compliance.

Det är inte varje dag man får chansen att intervjua en KTH-professor, men det är faktiskt precis det jag fått äran att göra! Jag har suttit ned tillsammans med Annina H. Persson och pratat om ansvarsfull kreditgivning och överskuldsättning – ämnen som ligger oss båda väldigt nära om hjärtat. Annina är professor vid KTH och arbetar vid skolan för arkitektur och samhällsbyggnad som består av sex institutioner och sju forskningscentra som utbildar och forskar om framtidens samhälle. Det tyckte jag lät otroligt spännande. Jag funderar nämligen ofta på hur Sveriges framtid faktiskt kan komma att se ut - speciellt ur ett överskuldsättningsperspektiv med tanke på den oroväckande utvecklingen vi ser i samhället där fler och fler svenskar har det svårt att få ekonomin att gå ihop. Hela syftet med UCs affärsverksamhet är ju att minska skuldsättningen i Sverige och bidra till ett sundare och mer hållbart samhälle, så det ska bli väldigt intressant att få höra vad en insatt och välrenommerad forskare tycker och tänker om nuläget kring kreditgivningen i vårt land! Hejsan Annina! Berätta lite om dig själv – vem är du och vad gör du i dagsläget? Idag är jag anställd som professor i fastighetsjuridik på KTH och sysslar därför med en mängd frågor som rör såväl allmän som speciell fastighetsrätt. Jag har även en bred kompetens inom civilrätt som också spänner över krediträtt, sakrätt och insolvensrätt. Hur kommer det sig att du började forska om just hållbar finansiering och ansvarsfull kreditgivning? Jag tycker att det är ett oerhört viktigt ämne att studera, diskutera och belysa. Man har sagt att utan krediter kan inte samhället fungera… Det är ungefär som blodet som tillför syre till samhällets olika delar. Vad är det som är så viktigt med just ansvarsfull kreditgivning? Det är viktigt att villkoren på kreditmarknaden är sunda och transparenta, och att vi har en fungerande kreditprocess - särskilt i en mer digitaliserad och global värld. På det sättet kan såväl kreditgivarens som kredittagarens välfärd främjas, och det är väl dit alla vill nå i slutändan? Hög skuldsättning hos en enskild kredittagare är till exempel inte bara ett problem för den enskilde individen utan kan påverka hela samhället negativt. Som forskare är det oerhört intressant att analysera de rättsregler som påverkar en låneprocess - från det att kredittagaren börjar leta efter en kredit till dess att kredittagaren kan betala / inte kan betala tillbaka sina skulder i takt med att de förfaller till betalning. Vad anser du om utredningen om ett nytt centralt skuldregister som just nu pågår? Det är jättebra att regeringen sätter blåslampa på frågan om överskuldsättning. Det är dock viktigt att utredningen föreslår tillräckligt långtgående åtgärder och sätter fokus på de mest effektiva åtgärderna. Låt mig utveckla hur jag menar. Det är inte bristen på tillgänglig information som idag är problemet, det är hur informationen används. Av 12§ konsumentkreditlagen framgår att när en konsument erbjuds en kredit, ska det prövas om denne har ekonomiska förutsättningar att fullgöra vad hon eller han åtar sig enligt kreditavtalet. Den s.k. kreditprövningen ska alltså grundas på tillräckliga uppgifter... Här är det viktiga att det framkommer av lagtexten att den information som redan finns registrerad hos t.ex. kreditinformationsföretagen och/eller ett framtida skuldregister måste användas. I direktiven nämns att i flera andra länder finns någon form av skuldregister, såväl privata eller offentliga. Då kan man fråga sig om man istället för att bygga upp ett helt nytt register kunde utöka de befintliga registren som redan finns hos tex. kreditupplysningsföretagen för att omfatta skulder som för närvarande inte syns hos de nämnda företagen. Det viktigaste är dock att det införs ett krav på vilken information som måste inhämtas, och att den information som finns registrerad hos t.ex. kreditupplysningsföretagen eller i ett framtida register ska finnas med vid prövningen av konsumentens återbetalningsförmåga. En annan fråga som nämns i direktiven till utredningen är marknadsföring. Här ska utredaren bedöma vilka företeelser på marknaden t.ex. marknadsföring som bidrar till riskerna för att konsumenterna erbjuds/lämnas krediter som de inte har förutsättningar att betala tillbaka. Vid marknadsföring av krediter ska måttfullhet iakttas, 6a§ konsumentkreditlagen. På marknaden idag erbjuds krediter som är allt annat än måttfulla. Här behövs det också betydande insatser för att tillämpningen av lagtexten ska bli effektiv. Överlag så hoppas jag att utredningen inhämtar information från oss som forskat på dessa ämnen i många år när man utreder i de här frågorna. Vid årsskiftet såg vi en ny rekordnivå för privatpersoners skulder (det totala skuldbeloppet) hos Kronofogden, vad tror du detta beror på? Den ökande inflationen med stigande räntor, högre elpriser och dyrare mat gör att allt fler får svårare att få ekonomin att gå ihop, vilket så klart kan vara en av anledningarna. Detta slår hårdast mot dem som lever på de minsta marginalerna. Allt fler barnfamiljer, äldre och asylsökande i Sverige har inte råd med mat. Det är en dyster utveckling och vi kan också se att det totala skuldbeloppet har ökat rejält över de senaste tio åren. Vi har idag alltså en grupp på 160 000 svenskar som lever på existensminimum på grund av skulder. Det jag också tycker är speciellt intressant är att skulderna har ökat markant bland unga mellan 18 – 25, vilket är ytterst oroväckande. Vad tror du anledningen är till att så många ungdomar hamnar i skuldfällan? Då jag reser mycket i mitt arbete för att träffa professorer från olika delar av världen så har jag fått ta del av många olika perspektiv och kulturer. I många länder, och inte bara i Sverige, så har jag observerat ett förändrat konsumentbeteende bland unga där en ny generation växer upp i en konsumentkultur som i hög grad bygger på ”köp nu, betala senare”. Många tar dyra konsumtionslån, utsätts för aggressiv och manipulativ lånereklam och spelar på kredit. Speciellt unga män är överrepresenterade i den här åldersgruppen och står för majoriteten av skuldbeloppen, men tyvärr ser vi den största relativa ökningen bland unga kvinnor också. Hur kan vi rädda fler unga från skuldfällan? Om unga människor skulle få lära sig mer om privatekonomi på ett tidigt stadie, redan i skolan, skulle vi inte se den här utvecklingen, det är jag helt övertygad om. Det handlar alltså till stor del om att ungdomarna inte riktigt förstår konsekvenserna av vissa sorters lån. Det är därför utbildning och kunskap, men också politiska åtgärder för att hantera marknaden och hantera problemen bakom, är avgörande. Kärnan i det hela är en god utlåningssed för att förhindra till exempel höga räntor, aggressiv marknadsföring och oklara eller till och med vilseledande lånevillkor där utsatta individer och ungdomar drabbas värst. Slutligen, vilka åtgärder kommer att behövas för en allt mer ansvarsfull och hållbar kreditmarknad? I Sverige regleras kreditmarknaden inte bara av lagar och förordningar utan även av icke bindande allmänna råd från tillsynsmyndigheterna. Men eftersom riktlinjerna inte har exakt samma innehåll kan riktlinjerna tolkas på olika sätt för olika långivare, trots att det är en liknande typ av kredit och dessa krediter erbjuds på samma marknad. I Sverige utreder regeringen just nu vilka lösningar som finns för att möta den negativa trend vi ser idag av överskuldsättning. Jag hoppas att deras slutsats blir att det här är ett mycket komplext område som måste undersökas från flera håll och vinklar. I vissa kommuner står det till exempel fortfarande människor i kö för att få hjälp och råd om hur de ska hantera sin skuldsituation. Andra alternativ som skulle kunna undersökas är preskriptionstiden för fordringar (som är mycket kortare i många andra länder än i Sverige), och att ändra betalningsordningen så att inbetalda belopp på det ursprungliga lånet kan regleras före ränta och andra kostnader och inte tvärtom som det är nu. Det finns uppenbarligen en politisk vilja, men vad vi behöver nu är meningsfulla politiska handlingar. De långsiktiga kostnaderna för både individer och samhället är enorma om de inte hanteras i tid.

I en tid då det mesta sker digitalt finns det många nya möjligheter men tyvärr också en hel del fallgropar. Att göra affärer idag kräver i de flesta fall en ökad digital närvaro för att kunna möta nya krav och ta tillvara på möjligheterna som finns. En ökad exponering innebär dessvärre också en större risk att råka ut för bedrägerier och digital brottslighet. Under 2022 anmäldes uppemot 200 000 bedrägeribrott i Sverige, vilket är en ökning på över 50 procent jämfört med för bara ett årtionde sedan. Många av dessa typer av bedrägerier har funnits under lång tid, men digitaliseringen som skett över de senaste årtiondena har gjort det betydligt enklare för bedragarna och har lett till att företag blivit alltmer sårbara. Många har helt enkelt inte den rätta kunskapen, de rätta skydden eller säkerhetsrutinerna för att kunna hantera digitala angrepp och bedrägerier. Ett omfattande samhällsproblem Polismyndigheten har konstaterat att bedrägerier är en viktig inkomstkälla inom den organiserade brottsligheten och man förväntar sig att bedrägerierna kommer att fortsätta öka framöver. – Det rör sig om allt från enskilda aktörer till gängkriminella och organiserad brottslighet. Bedrägerier är ett av de viktigaste och mest lukrativa benen som dagens brottslingar står på, säger Anders Björkenheim, utbildare inom bedrägeriprevention. Bedrägeriproblemet har även lett till omfattande följder för samhället i stort med chockerande kostnader på 100 miljarder varje år – det är ca 2% av Sveriges BNP och mer än vad som läggs årligen på försvaret. Till råga på det så är denna typ av kriminell aktivitet också väldigt svårutredd. Polisen har vid ett flertal tillfällen rapporterat hur komplext det är att utreda bedrägerifall om de begåtts via digitala kanaler, detta då många bedragare enkelt kan hålla sig anonyma och i vissa fall befinner sig utanför Sveriges gränser. Några av de vanligaste bedrägerierna mot just företag är till exempel VD-bedrägeri, fakturabedrägeri och så kallat ”nätfiske”, eller ”phishing” som det också är känt som. Väldigt få av dessa bedrägerifall leder till åtal - vilket gör det ännu viktigare för företag att tänka proaktivt och stoppa bedrägerierna innan de uppstår. De vanligaste bedrägerierna och hur de går till De flesta bedrägerier går ut på att bedragare skickar någon sorts falsk kommunikation till en mottagare. Syftet är att på något sätt ”fiska” efter och stjäla information som sedan kan användas för att till exempel stjäla pengar, bedriva utpressning, förfalska dokument eller anta någons identitet. Det kan handla om manipulativa samtal, e-post, textmeddelanden och skadliga webbplatser som äventyrar säkerheten för den som interagerar med dem. Många av dessa metoder brukade vara mer primitiva och inte särskilt övertygande, men idag har till och med experter problem att urskilja falska meddelanden från legitima mejl- och textmeddelanden. Det finns många företag som fallit offer för detta, där intet ont anande mottagare bland annat fått falska meddelanden från företagets IT-avdelning, revisorer, VDn eller andra högt uppsatta personer i ledningen som uppmanar dem att logga in på skadliga sidor, ge ut känslig information eller ladda ned filer som ser ut att vara legitima. Speciellt oroväckande är också utvecklingen av artificiell intelligens (AI) som nu kan imitera personers röster nästintill perfekt och som har använts i bedrägeriförsök där bedragare med falska AI-genererade röster efterfrågat överföringar av företagstillgångar. Vad kan man som företagare göra för att undvika att bli bedragen? De kriminella elementen är uppfinningsrika och hittar ständigt nya sätt att bedriva bedrägerier mot både privatpersoner och företag. Att bara ha en schysst brandvägg och antivirus installerat räcker alltså inte för att stoppa alla skadliga bedrägeriaktiviteter online. Tacksamt nog så finns det ändå vissa saker som varje företagare kan göra för att stärka sin position och skydda sig och sitt företag mot det växande problemet. En självklarhet i dagens samhälle, men som är något som förvånansvärt nog fortfarande brister hos många företag, är att säkerställa tillräcklig IT-säkerhet. Se till att ha bra brandväggar, bra antimalware- och antivirus, lösenordshanterare, säkerhetskopior på viktiga data och mjukvara som svartlistar och filtrerar bort kända och misstänkta adresser och utskick. Ett enkelt och bra tips är att hålla koll på vad de vanligaste bedrägerierna faktiskt är, så att man enklare kan identifiera ett bedrägeriförsök när man väl exponeras mot det. Ta några minuter varje år och läs på om vilka nya risker företag ställs inför, då risklandskapet inom bedrägerivärlden förändras och utvecklas hela tiden. Ett tips är att hålla koll på polisens egen, och ofta uppdaterade, lista över vanliga nätbedrägerier. Håll utkik efter dåligt språk i mejl eller textmeddelanden, brådskande betalningskrav, småfel i mejladresser eller snarlika men felaktiga domännamn, till exempel företagsnamn.org istället för företagsnamn.se. Ibland kan avsändaren se helt äkta ut i ett e-postmeddelande men trycker man på ”svara” ser man istället bedragarens adress i adressfältet. Ett annat bra tips är att gå till sidor som allabolag.se för att kontrollera företagsuppgifter om bolag från avsändare du misstänker kan vara falska. Att utbilda företagets personal i vilka risker som finns och hur de ser ut minimerar risken avsevärt för att råka illa ut. Det räcker med att en enskild oförsiktig person klickar på fel länk eller ger ut information för att bedragaren ska kunna komma åt affärskritiska data. Det som kan vara en självklarhet för Karolina kanske inte är det för Kalle. Säkerställ att alla medarbetare har tydliga säkerhetsrutiner och regelverk för hur man ska hantera känslig information som de kan luta sig mot. Sammanfattningsvis Bedragare letar efter bristfälliga säkerhetsrutiner och spelar på individers rädslor och stress tills de hittar någon som inte är uppmärksam och råkar trycka fel – då kan ett enkelt misstag konsekvent bli väldigt kostsamt för det utsatta företaget. Bedrägeriprevention handlar alltså dels om att upprätta tillräckliga tekniska skydd i form av mjukvara men mycket handlar också om sunt förnuft och att helt enkelt behöva tänka sig för ett par extra gånger i digitala kanaler. Var uppmärksam, ha inte för bråttom och håll dig själv, dina kollegor och dina säkerhetsrutiner uppdaterade så räcker det långt. Om du dock blivit utsatt för bedrägeri så gäller det att vara snabb – spärra eventuella företagskort och spara all information om bedrägeriförsöket för att ge polisen en bättre chans att utreda fallet. //Petter Läs mer om UCs tjänster för att förhindra bedrägerier

I en värld där digitaliseringen ständigt ökar har vi sett alltfler dataintrång och digitala bedrägerier. Det har lett till en växande oro på EU-nivå rörande individens integritet och dataskydd, särskilt beträffande känslig finansiell information i digitala kanaler. PSD2 är ett betaltjänstdirektiv med mål att medföra enklare och säkrare betalningsflöden för konsumenter och företag i Europa när persondata delas mellan banker och företag. PSD2-direktivet börjades tillämpas 2018 och till följd gavs bankerna också uppdraget av EU-kommissionen att skapa dedikerade gränssnitt (API:er) åt företag som ett säkrare sätt för dem att komma åt persondata via bankerna - och börja komma ifrån mer osäkra dataåtkomstmetoder som t.ex. "screen-scraping". Men varför är det så viktigt att företag kan komma åt bankdata? Och vad innebär egentligen dataåtkomst via bank-API:er och screen-scraping? Anledningen till att företag vill ha tillgång till bankdata Nya tjänsteleverantörer som vill bygga bättre finansiella tjänster och produkter ser på den sortens kunddata som bankerna sitter på som ytterst värdefull och ibland helt väsentlig för deras affärsprocess. Dessa aktörer behöver alltså tillgång till specifika bankdata för att exempelvis kunna erbjuda: Enkla betalningar — snabba shoppingupplevelser digitalt Automatisk personlig rådgivning — överblick av utgifter Lånerådgivning — inkomstverifiering, kvar-att-leva-på-kalkyl i realtid, kreditbedömning Endast du själv kan ge tillåtelse för att ett företag ska kunna komma åt din bankdata, till exempel när du ska handla eller utföra diverse transaktioner online. Men när transaktionen sedan genomförs så kommer företaget att komma åt din bankdata med en av två metoder – Screen-scraping eller genom bank-API:er. Screen-scraping eller bank-API:er? Screen-scraping är ett sätt för tredjepartsleverantörer att få tillgång till din bankdata för att nyttja den på olika sätt. När exempelvis en konsument vill handla någonting online så behöver de först ange sina betalningsuppgifter vid köptillfället. Sedan, genom en mjukvara (en s.k. robot), imiteras personen i fråga och roboten kan komma åt bankdatan genom att logga in på personens konto för att utföra transaktionen. Hur fungerar istället API-kopplingar i det här sammanhanget då? Om vi använder föregående exempel med onlineshoppen så ser det inte speciellt annorlunda ut för slutanvändaren som shoppar runt på nätet... Men i bakgrunden så hanteras betalningsuppgifterna väldigt annorlunda. Istället för att tredjepartsleverantören får tillgång till inloggningsuppgifter via en robot och sedan loggar in i banken åt konsumenten, så sker istället kopplingen och datatransaktionen direkt mellan konsument och bank via API-kopplingen. Man slipper med andra ord alltså att dela och överlåta bankuppgifterna till en tredje part överhuvudtaget. Varför spelar det roll vilken metod som används? Screen-scraping ger en tredjepartsleverantör obegränsad tillgång till ditt bankkonto, vilket är riskabelt utifrån ett dataminimeringsperspektiv. Med hjälp av dina inloggningsuppgifter kan de i teorin, så ofta de vill, komma åt alla dina uppgifter utan din vetskap. Screen-scraping är inte heller en reglerad lösning, så om tredjepartsleverantören inte skyddar sin data ordentligt eller saknar lämplig datahantering så uppstår såklart en stor potentiell säkerhetsrisk. Att istället använda ett bank-API är enligt mig ett säkrare och mer transparent sätt för tredje parter att få tillgång till den data de behöver för sin affärsverksamhet. Genom en direkt API-koppling till en bank så säkerställs att tredjepartsleverantören endast kan komma åt den information du vill dela med dig av och endast under den tidsperiod som anges. Dessutom är åtkomst till bankkontoinformation eller initiering av betalningar via ett bank-API reglerade aktiviteter, vilket innebär att tredjepartsleverantören behöver en giltig licens för att kunna ta del av processen. Det blir därmed enklare för myndigheter att följa upp så att dataminimering tillämpas, att det finns en lämplig datahantering och att känsliga uppgifter skyddas på ett korrekt sätt. PSD2 i Sverige och vägen framåt I Sverige har integrationsskyddsmyndigheten inte kommit med riktlinjer kring hur aktörer specifikt måste hantera dataåtkomstmetoder ännu, men på EU-nivå har EBA (European Banking Association) tydliggjort att medvetna hinder för att använda API:er i enlighet med PSD2 inte kommer att tolereras. I till exempel Finland har myndigheterna redan satt ned foten för att minimera möjligheten att använda screen-scraping-metoden och det är inte omöjligt att vi inom en snar framtid börjar se liknande hårda riktlinjer i Sverige. Sammanfattningsvis PSD2-direktivet handlar alltså inte bara om innovation och att förse konsumenter med enklare och billigare finansiella tjänster utan en viktig aspekt av det hela är att även göra det på ett så säkert sätt som möjligt - utan att riskera den personliga integriteten. Då datasäkerhet är en grundpelare i vår affär på UC så ser jag verkligen fram emot att få se fler positiva steg mot en säkrare digital värld och jag kommer att hålla noga koll på utvecklingen av PSD2-direktivet här i Sverige. /Petter UC och PSD2 Är du som företagare intresserad av att läsa mer om hur PSD2 och UC kan hjälpa dig att ta bättre beslut? Då kan du läsa mer och kontakta oss på https://www.uc.se/psd2-och-open-banking/