Välkommen till vår blogg!

Vår kundservice hanterar dagligen en mängd frågor från både privatpersoner och företag. En vanlig fråga vi får rör UCs riskprognos som de allra flesta kommer i kontakt med när de får en kopia av en kreditupplysning till sig. Frågorna vi får har olika vinklingar men ändå samma bakomliggande frågeställning: varför har jag fått den här riskprognosen? Jag tänkte med detta inlägg försöka reda ut några frågetecken som finns hos många som kontaktar oss och genom det försöka skapa en större kunskap och förståelse för UC riskprognos. Det kan ibland vara svårt att förstå varför den blir som den blir och vårt uppdrag är att försöka hjälpa till och förklara vad som påverkar den. Bra att veta om UC Riskprognos UC Riskprognos är en sammanvägning av många olika faktorer och baseras på statistik. UC Riskprognos mäterhur stor risken är för att en person ska få en betalningsanmärkning inom 12 månader och baseras på en komplex algoritm. Det är alltså ingen av oss som jobbar på UC som har bestämt en specifik riskprognos och därför finns det inte heller någon hos oss som kan ändra eller påverka den. Vad baseras UC Riskprognos på? Exakt vad riskprognosen baseras på och vilken information som påverkar beräkningen varierar med sammanhanget.Av den information som står i din kreditupplysning går det ändå att se att vissa delaroftaväger tyngre än andra, i ungefär den här ordningen: Betalningsanmärkningar och skuldsaldohos Kronofogden. Nya anmärkningar ökar risken ytterligare. Befintliga lån ochkrediter. Hur många, hur stora beloppen är samt utvecklingen på lånen och krediterna påverkar. Tidigare tagnakreditupplysningarhos UC. En kreditupplysning sparas i 12 månader och får mindre betydelse ju längre tid det gått sen den togs. Taxeringsinformationfrånde två senaste inkomstdeklarationerna. Personlig informationsåsomcivilstånd,fastighetsinnehavochadressändringar. Kreditupplysningslagen Det kan även vara bra att känna till att vi på UC lyder under Kreditupplysningslagen (KuL). Det innebär bland annat att din kreditinformation är skyddad så attvi som jobbar på UC inte kan se din kreditupplysning eller din riskprognos.Vi har alltså inte möjlighet att gå in på enskilda fall när det kommer till UC Riskprognos. Vi kan inte heller ge svar på frågan varför en specifik person har fått den riskprognosen som den har fått - vi kan bara ge svar på hur den fungerar i generella termer. Nyfiken att veta mer? Det kan vara bra att veta att vi har samlat en mängd matnyttig information samt vanliga frågor och svar på vår webbsida minuc.se/fragor-svar/riskprognos. Jag kan verkligen tipsa dig som vill veta mer att gå in och läsa där! /Cecilia

Varje år orsakar olika bedrägerier företag, privatpersoner samt samhället i stort enorm skada. Frågan om integritet är mycket viktig och framför allt balansen mellan den och skyddet mot bedrägerier. Det här är något vi kommer diskutera nästa vecka när jag blivit inbjuden att delta i Credmas Financial Fraud Forum. Man skulle kunna hoppas på att vi som samhälle blir allt bättre på att hantera bedrägerier men tyvärr finns det mycket som talar emot det. Nu är det inte bara ekonomisk skada det handlar om utan många får sin integritet kränkt när dom drabbas av bedrägerier som kan förändra och förstöra hela deras liv. Vad kan kreditupplysningsföretagen göra? Man kan fundera på vad vi som kreditupplysningsföretag kan och får göra för att bidra till att förhindra bedrägerier. Idag gör vi på UC och våra branschkollegor en hel del, inte minst när det gäller information om aktiebolag och tjänster direkt till privatpersoner, men jag tror att vi skulle kunna bidra ännu mer via effektiva system och insiktsfulla analyser. Vilken information får man hantera? Jag anser att en mycket viktig faktor är hur samhället och lagstiftaren ser på vår informationshantering. Vi måste följa bland annat kreditupplysningslagens krav på legitimt skäl, vilket styr vilken information vi får inhämta och lagra i syfte att skydda medborgarnas integritet. Effekten blir exempelvis att information om att en person dömts för ekonomiska brott inte får registreras i våra system, det anses inte heller att syftet att förhindra brott är ett legitimt skäl att inhämta en kreditupplysning. Så alla kreditgivare som har lagkrav på sig att genomföra kontroller enligt Penningtvättslagen, förhindra terroristfinansiering, göra kundkännedomskontroller och förhindra bedrägerier har svårt att göra det på ett effektivt sätt. Nu kan man kanske tro att personinformation och företagsinformation är två skilda saker men bakom varje företag finns personer. Balans en framgångsfaktor Frågan om integritet är mycket viktig och balansen mellan människors behov att inte få sin integritet kränkt genom att data registreras i olika system och samma människors rätt att inte få sin integritet kränk genom att utsättas för bedragare är en balansgång som inte ska förenklas men samtidigt tror jag att vi som samhälle måste samarbete för att vända trenden annars kommer bedragarna stå som vinnare. / Åke Dahlqvist

Att bedöma återbetalningsförmågan är en viktig del av ansvarsfull kreditgivning. Dels för att förhindra överskuldsättning för konsumenten men även en viktig del för dig som kreditgivare för att kontrollera din risk. Det finns tydliga riktlinjer för hur man på ett ansvarsfullt sätt ska bedöma återbetalningsförmågan och där Kvar-att-leva-på-kalkyler, KALP, är ett kraftfullt verktyg för att lyckas med det. Nu gör vi det enklare för dig som kreditgivare att leva upp till dessa riktlinjer, och lanserar därför ett nytt verktyg som beräknar och visualiserar KALP-uträkningen på ett enkelt och transparent sätt. Med hjälp av oss blir det nu enklare att efterleva de nya allmänna råd från Konsumentverket som trädde i kraft 1 juli 2020. I Konsumentverkets allmänna råd om konsumentkrediter (KOVFS 2020:1): förtydligar myndigheten kring punkten om kreditprövning. Här framgår att konsumentens ekonomiska förutsättningar att fullgöra avtalet bör bedömas mot bakgrund av konsumentens inkomst, utgifter och skulder. Inkomster, utgifter och skulder bör inhämtas från konsumenten samt kontrolleras mot taxerad inkomst, levnadskostnadsschabloner samt mot en kreditupplysning. Om vår nya tjänst Med UCs uppdaterade Hushållskalkyl som använder information från konsumenten, tillsammans med kreditinformationen som vi själva samlar in, får du en helhetsbild och en träffsäker beräkning för hur ett hushålls intäkter och utgifter ser ut per månad. Svaret från UC Hushållskalkyl ger ett sammanräknat KALP-värde, men även de summeringar av intäkts- och kostnadsposter som har lett fram till resultatet. Detta för att du både ska få ett resultat samt enkelt kunna härleda resultatet till de beräkningar som har gjorts. UC Hushållskalkyl implementeras med fördel i ett existerande kreditregelverk hos UC och svaret skickas tillsammans med både kreditupplysningen och övriga rekommendationer från kreditregelverket. Detta gör att UC Hushållskalkyl fungerar bra som ett beslutsunderlag och du slipper manuella moment för att genomföra en kalkyl. Heltäckande och unika beräkningar – automatiskt Vi på UC har Sveriges mest heltäckande information på privatpersoner. Vår unika information möjliggör dels unika, men även mer precisa, beräkningar helt automatiserat. Vi erbjuder full flexibilitet att använda flera färdiga komponenter för att ta fram den KALP som bäst motsvarar hur du vill göra er kalkyl. Varje räntesats, schablon eller beräkning kan anpassas för just dig. Om du använder UCs rekommenderade värden så behöver du inte tänka på att uppdatera räntor när marknaden ändras, att följa Konsumentverkets information om nya levnadskostnader och liknande – det tar UC hand om! Den nya hushållskalkylen fungerar perfekt även när du kombinerar egen data tillsammans med UCs. Det enda du behöver göra är att meddela oss när du vill uppdatera era värden, så håller vi koll på resten – inklusive att uppdatera kommunskattetabeller, grundavdrag, jobbskatteavdrag, inkomstskatt och liknande. Är du intresserad av att höra mer om hur du kan använda UC Hushållskalkyl, läs mer här!

De allra flesta företag är seriösa verksamheter som det går alldeles ypperligt att göra affärer med. Men så har vi det fåtal som inte kommer att betala; antingen för att de inte är kreditvärdiga eller för att de har oseriösa ägare. Det senare fenomenet är något som har ökat de senaste åren. Vad kan man som företagare tänka på när man gör affärer med nya affärsbekanta? Och vilka är varningssignalerna? Det får du svar på här. 1. Se upp för målvakter Den organiserade brottsligheten använder sig ofta av målvakter eller bulvaner som företrädare. I seriösa småbolag så är det den formella företrädaren, det vill säga vd eller ägare, som för bolagets talan. Och dessa har så gott som alltid branschkunskap, vilket bulvaner och målvakter sällan har. Kan den du möter inte svara på dina frågor är det en stark varningssignal. Bulvaner tenderar också att sitta i flera styrelser i företag som inte har ett inbördes naturligt samband. Det kan vara flera bolag på olika adresser och med olika verksamheter exempelvis. En oerfaren styrelseledamot med mycket låg inkomst är en annan varningssignal. En bulvan har också ofta betalningsanmärkningar och kanske även konkurser bakom sig. 2. Oseriösa styrelser Har bolaget haft många styrelseförändringar under kort tid är det en signal att ta på allvar eftersom det är ett mönster som avviker från det normala. Det brukar inte se ut så. Varför byts styrelsemedlemmarna ut så frekvent? Om styrelsemedlemmarna är mycket unga eller för den delen mycket gamla kan det också vara en signal att undersöka. Det är ovanligt med 18-åringar i bolagsstyrelser, normalt har man i unga år begränsad erfarenhet av företagande. Ett annat fenomen att se upp med är firmatecknare med generalfullmakt. Eftersom de ofta inte sitter i bolagets styrelse försöker de undgå radarn och hoppas att de inte ska bli kontrollerade av dig. 3. Företag med högre risk När en bedragare använder företagsformen som brottsverktyg försöker de att designa det så att det ska se kreditvärdigt ut. Omsättning och resultat ska se bra ut och det ska vara registrerat för moms och i övrigt se helt och rent ut. Det kan också vara ett köpt bolag med fina resultat där styrelsen byts ut. Typiskt sett är ett påhittat bolag av den här typen inte så enkelt att få kontakt med. Det saknas ofta en bra hemsida, en verksamhetsadress och marknadsföring av verksamheten. Har bolaget bara en boxadress eller en c/o-adress är det tecken på att bolaget vill hålla sig dolt. Om bolaget har haft en blygsam utveckling och sedan plötsligt expanderat inför en upphandling kan det vara tecken på att bolaget är oseriöst. En annan vanlig varningssignal är att företaget kan möta dina behov mycket snabbt, speciellt med bemanning. Då handlar det ofta om delvis illegal arbetskraft. Oseriösa företag har ofta korta tidshorisonter och kan leverera på kort tid. 4. Kontrollera företagets uppgifter En sak som är enkelt att kontrollera är när webbadressen är skapad. Det gör du enkelt på domainbigdata.com. Här kan du se om webbadressen nyligen är registrerad. Om företaget hävdar att de har funnits länge får du då motstridiga signaler. Stämmer namnet med domänen? I kreditupplysningen ser du om bolaget är registrerat för F-skattsedel och moms. Om bolaget enligt reglerna måste ha en revisor och ändå inte har det, ser du det i vår företagsupplysning. Svårare är det att kontrollera företagets årsredovisning, då det går att förfalska dessa. Däremot kan du alltid ställa detaljfrågor om årsredovisningens poster. Är de förfalskade kan de vara svåra att förklara för bolagets företrädare! 5. Utländska koncerner Det finns även skäl att vara försiktig med utlandsregistrerade företag. Det finns många exempel på utlandsregistrerade företag som har byggprojekt i Sverige som enda verksamhet. Hela affärsidén går ut på att använda billig arbetskraft och det kan vara svårt att genomskåda utan detaljkunskap inom EU-lagstiftning och arbetsrättsregler.

Under pandemins första månader har uppmärksamheten riktats mot ny teknik för att dämpa smittan runt om i världen. Det handlar främst om hjälpmedel för effektiv smittspårning, det vill säga system som håller reda på exakt vilka jag har varit i närheten av och när detta skedde, för att dessa personer ska kunna bli kontaktade av hälsomyndigheter om jag senare visar mig vara smittad. Andra verktyg använder anonym information för att förstå hur människor rör sig och för att bevaka smittans intensitet och utveckling i olika områden. Nu när många länder lättar på en del restriktioner, ökar intresset för system som håller reda på vem som är immun och därmed kan tillåtas återvända till jobbet ungefär som förut. När man skyndar ökar alltid risken för att snubbla, så låt oss se vilka fallgropar som finns. Detta händer i Sverige och i världen Många länder gör nu försök med smittspårningsappar. Det de flesta har gemensamt är att de varnar användaren när den har varit i kontakt med någon som testats positivt för covid-19. Därefter skiljer de sig åt. Vissa låter informationen stanna i telefonen medan andra sparar uppgifter i en central databas, vilket skapar en risk för dataläckor. Vissa identifierar möten med hjälp av Bluetooth och andra med GPS, där de senare därmed måste registrera exakt var du har varit någonstans. I Sverige påbörjade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) utvecklingen av en app för smittspårning men avbröt projektet redan i april. Den skulle samla in personuppgifter till en databas på Amazons molntjänst, vilket Sveriges myndigheter normalt undviker eftersom amerikansk lag kan tvinga ut informationen även om den fysiskt finns här i landet. Oberoende av detta driver Lunds universitet appen Covid Symptom Tracker som fick kritik om bristande information om hur personuppgifter skulle hanteras. I våra grannländer har Norge redan hunnit inleda smittspårning via app, få kritik från Amnesty och norska Integritetsskyddsmyndigheten samt pausa systemet och radera all insamlad data. I Finland rör man sig långsammare och bereder nu en lag som uttryckligen ska göra smittspårningssystem tillåtna. I resten av världen noterar vi att över 500,000 tyskar anslutit sina pulsklockor till en covid-databas som snabbt fick kritik för bristande skydd av persondata. Indien är hittills den enda demokratin som gjort en smittspårningsapp helt obligatorisk. Hälsodata är det sista vi håller för oss själva Hälsa är idag kanske den mest känsliga personinformation som myndigheter lagrar. Kom ihåg att nästan all information som finns hos våra myndigheter är offentliga uppgifter. Inte nog med att jag kan fråga Skatteverket hur mycket du tjänar, jag kan också fråga Kronofogden om du har slarvat med underhållsstödet till din exfru och jag kan fråga tingsrätten vilka brott du har dömts för. Men det finns ingen myndighet som släpper ifrån sig uppgifter om din hälsa. En kreditupplysning innehåller mycket information och över tid kan acceptansen för vad som kan ingå där förändras, men vi känner oss säkra på att uppgifter om hälsa aldrig kommer dyka upp. Därför är det så viktigt att vara vaksamma när känsliga personuppgifter, som vår hälsa, börjar spridas på nya sätt. Även när information ska användas statistiskt utan koppling till dig som person, som den tyska pulsinsamlingen, måste de ansvariga visa att de hanterar din information på ett säkert sätt och att det inte finns någon risk för IT-läckor eller liknande. Särskilt viktigt är det när nya system ska byggas på kort tid. Arbetsförmedlingen har haft flera exempel på när teknikentusiasm har tagit överhand och dataskydd glömts bort, där det mest iögonfallande är Jobskills som skulle blir en tjänst för arbetsgivare att söka bland nyanländas cv-n men som visade sig vara en perfekt databas för flyktingspionage. Principer som kan hjälpa oss Vi behöver fler diskussioner om vad dataskydd, IT-säkerhet och GDPR innebär för att öka den allmänna förståelsen, så att vi kan fatta fler kloka beslut själva utan hjälp av jurister. Ju mer spridd sådan kunskap är i organisationer och myndigheter, desto lägre blir risken att man snubblar när det är bråttom. Vi behöver fortfarande en bättre samsyn mellan myndigheter och teknikbolag om vad dataskydd innebär. När det är pandemisk brådska, kräv att alla coronaappar överlämnar full kontroll till offentliga institutioner och ställ sedan höga krav på dessa. Då blir det lättare att bevilja undantag till GDPR om det är nödvändigt. Tillit är en resurs som man tar av varje gång man säger ”lita på mig”. Därmed måste man också fylla på detta konto. Även hantering av anonym information kräver tillit som vi har sett, så när Telia beskriver mobiltelefoners rörelser i Sverige ger de sig själva uppgiften att åter fylla på detta förtroende. Det gör man med full transparens och öppna diskussioner. När du hanterar personuppgifter har du ett stort ansvar. När du hanterar känsliga personuppgifter som hälsa har du ett mycket stort ansvar. Men det måste finnas en bred kunskap i samhället så att vi kan utkräva detta ansvar från alla de organisationer som lagrar våra känsliga uppgifter. /Olle

Idag får vi på UC en ny logotyp för första gången sedan vi startade vår verksamhet i mitten av 1970-talet. Efter 40 år med samma logotyp känns det nu otroligt spännande att få presentera ett helt nytt visuellt koncept. Anledningen till att vi gör denna förändring är att vi vill att vår externa profil ska spegla det moderna, framåtlutade ochkvalitetsmedvetnaföretag som vi är idag. Vi tar helt enkelt UC in i 2020-talet. Du kan känna dig trygg med att vi kommer fortsätta vara UC på den svenska marknaden, precis som tidigare, och vi kommer även i framtiden leverera smarta tjänster som är anpassade efter dina behov. För dig som idag använder någon av våra tjänster kommer inte skillnaden bli så stor – förutom att vi nu får en ny visuell identitet och en ny fräsch logotyp.Vi kommer även fortsättningsvis arbeta med att förbättra och vässa vårt erbjudande till dig. Hoppas att du kommer gilla vad du ser. Nytt koncernnamn Samtidigtsomvi nu byter logotyp, såändrarävenvårt moderbolag namn. Idag ägs UC avAsiakastietoGroup med huvudkontor i Helsingfors, Finland. I och med attAsiakastietoGroup sedan två år tillbaka inte bara är etablerade i Finland, utan även i Sverige, Norge och Danmark så har ett nytt koncernnamn tagits fram som är enklare att säga och använda.Kort och gott Enento Group. Så varifrån kommer namnet Enento undrar du kanske? Jo från detlatinskanamnetNentosom betyder “entwine” på engelska. Svenskt översatt betyder det att vi dagligen flätar samman olika sorters data med varandra för att göra den ännu bättre och mer värdefull för digsom kund. Tillit i vardagen Det är just detta som är vår kärnverksamhet. Att samla in, förädla och förfina data till kunskap och insikter. Och när dessa insikter används i dialogen mellan människor, företag och samhället i stort uppstår tillit. Tillit är vad vi vill att du ska känna när du ser vår nya symbol och när du möter någon av oss som jobbar på UC, eller när du stöter på oss i någon av våra digitala kanaler. Vi har tagit fram en kort film som förklarar lite mer varför vår nya logotyp ser ut som den gör. Titta på filmen nedan! Du kan även gå in och kika på vår nya gruppsida enento.com Jag önskar dig en riktigt skön sommar! /Emma Martin

Vi har läst Konsumentverkets statistik och SVTs publicering av att allt fler uppger att de känner sig lurade av aggressiva telefonförsäljare som säljer id-skydd.Vi på UC har under många år erbjudit vårt ID-skydd till marknaden och även vi använder oss av telefonförsäljning som en säljkanal. Vi vet att ämnet ID-kapning både är ett aktuellt och känsligt ämne och många kan bli oroliga när man ringer upp och pratar om risker med ID-kapning. Att ha ett ID-skydd kan inte förhindra någon från att bli utsatt för ett bedrägeri, men kan hjälpa kunden att upptäcka en potentiell ID-kapning så snabbt som möjligt och på sätt skapa förutsättningar att minimera skadan. Vi är dock noga med att inte använda skrämselpropaganda, utan försöker istället utbilda och informera kunderna om risker och vikten av att inte lämna ut känslig information. God affärsetik viktig Att sälja id-skydd via telefon är ett förtroendeuppdrag och att ha en god affärsetik är av största vikt. Våra telefonförsäljare har sökbara telefonnummer så privatpersoner enkelt kan se om det är någon som kontaktar dig på uppdrag av oss. En telefonförsäljare måste alltid inleda samtalet med att berätta om syftet är att sälja något och vilket företag som ligger bakom. Kom ihåg att du alltid har rätt fundera på erbjudandet och att du inte ska känna dig tvingad till att tacka ja på stående fot. Du som konsument måste även tacka ja skriftligen för att avtalet ska börja gälla. Det innebär att du kan säga ja till säljaren men sen välja att inte bekräfta detta skriftligen. Då tecknas inget avtal med dig. Och det tycker vi är bra. För vi på UC vill att du ska känna dig trygg när du skriver avtal med oss. /Cecilia

Allt fler studerar på högskolor och universitet och söktrycket är rekordhögt till hösten. Många finansierar sina studier genom att ta studielån hos CSN. Drygt 1,6 miljoner personer har lån hos CSN i nuläget. Nu gör vi det enklare för dig som kreditgivare och adderar informationen om CSN-lån i våra kreditupplysningar. Det är vi det enda kreditupplysningsföretaget i Sverige som gör. Informationen ger dig en ännu mer träffsäker grund till att fatta goda beslut på. Idag är det praxis att fråga den kreditsökande om vilka lån, inklusive CSN-lån, personen har och sedan validera skulderna mot UCs kreditregister. Men med vår nya tjänst går det enkelt och smidigt att kontrollera de uppgivna CSN-lånen med hjälp av en kreditupplysning. Viktig del i kvar-att-leva på kalkylen CSN-lån är viktig information i ett komplett beslutsunderlag som därmed bidrar till att minska överskuldsättning i samhället. När skulden börjar återbetalas efter avslutade studier medför studielån en extra utgift som är viktig att väga in i Kvar-att-leva-på-kalkylen. Enligt CSN var den genomsnittliga skulden 168 400 kr för de 81 500 personer som blev återbetalningsskyldiga från 2020. Totalt uppgår studielånen till 231,8 miljarder kronor. Det finns tre olika typer av CSN-lån beroende på när i tid de tagits. Lån efter 2001 är annuitetslån som normalt betalas tillbaka på 25 år. Lån mellan 1989 och 2001 återbetalas med 4 % av taxerad inkomst. Medan lån före 1989 är ett annuitetslån som normalt ska betalas igen innan 50 års ålder. Majoriteten av lånen är annuitetslån tagna efter 2001. För många rör det här sig om en tusenlapp i månaden, men det finns de som studerat utomlands och har mycket högre belopp att betala. Eftersom räntan är så låg som 0,16 % i år så är återbetalningen främst amortering av skulden. Hur ska man då tänka om en kreditsökande har CSN-lån? Kreditsökande som har investerat i sin kompetensutveckling genom att studera vidare borde generellt sett vara positivt för en potentiell kunds framtida intjäningsförmåga, vilket förhoppningsvis väger över de framtida utgifter som ett CSN-lån innebär i form av amorteringar och räntebetalningar. Hur påverkar CSN-lån kreditvärdigheten? Vi har analyserat detta lite mer för att se hur CSN-lånen påverkar kreditvärdigheten och vi ser att det finns en tydlig korrelation mellan CSN-lån och kreditvärdighet, där yngre och medelålders med CSN-lån har en lägre risk för att inte sköta sina betalningar jämfört med de som saknar CSN-lån. Däremot så ser man att äldre som fortfarande inte har betalat igen sina studielån har en högre risk. Vi på UC jobbar för att ge kreditgivare ett så bra beslutsunderlag som möjligt. Information om CSN-lån bidrar med ytterligare en pusselbit för att bättre förstå kreditvärdighet och återbetalningsförmåga på en kreditsökande. För majoriteten av de kreditsökande kommer information om CSN-lån vara positivt och en styrka i bedömningen av personens kreditvärdighet. /Gabriella

Coronapandemin slår hårt mot företagen och konkurserna ökar. UCs senaste analys visar att det finns tre viktiga signaler som utmärker bolag som är på väg att gå i konkurs. Studien omfattar 2 500 bolag som gått i konkurs under de senaste tolv månaderna och de bevakningssignaler UC har varnat för i sina bevakningstjänster. Den visar att den övervägande delen av de konkursade bolagen hade en eller flera varningssignaler före konkursen: Förändring av riskklassen hos UCEn vanlig signal på att ett bolag är på väg in i konkurs är att UCs riskklass försämras. Riskklasserna är utformade så att det förmår att uppfatta och varna innan företaget hamnar på obestånd, det väger samman en mängd olika varningssignaler och blir på så vis ett effektivt verktyg. Verktyget fångar också upp företagets styrelsemedlemmars betalningsanmärkningar och företagets kopplingar till andra företag på obestånd bland mycket annat. Av alla bevakningssignaler UC skickade ut om de här företagen i studien tre månader innan konkursen var ett faktum, handlade 20 procent om förändrad riskklass. Skuldsaldo hos KronofogdemyndighetenEn annan vanlig signal är information om att företaget eller dess styrelseledamöter har ett nytt eller förändrat skuldsaldo hos Kronofogdemyndigheten. I fyra företag av 10 i studien fanns ett nytt eller förändrat skuldsaldo tre månader före konkursen. Här är det snarare så att magkänslan säger att fler företag borde ha ett skuldsaldo, men så är alltså inte fallet. Men det kan se annorlunda ut i din kundstock. Bland de konkursade bolagen i vår analys ingår också sådana som inte har någon verksamhet och då är de heller inte kunder hos er. Ett nytt eller förändrat skuldsaldo hos Kronofogdemyndigheten är en allvarlig varningssignal som de flesta företag bevakar idag. Ansökan om betalningsföreläggandeEn varningssignal som förekommer i 30 procent av fallen är att bolaget har fått en ansökan om betalningsföreläggande eller ett utslag om betalningsföreläggande. Det innebär ofta att ett bolag inte har fått betalt för sin faktura och därför vänt sig till Kronofogdemyndigheten för indrivning. Just nu har Kronofogdemyndigheten stora köer vilket kan innebära att den här signalen dröjer jämfört med normalläget. Varför är dessa varningssignaler viktiga och vad kan du göra? När företag får ekonomiska problem så går det oftast fort, speciellt när det är likviditeten som drabbas. För att minimera skadan för ditt företag är det viktigt att agera snabbt och proaktivt mot era befintliga kunder. Då är det värdefullt att habevakningstjänstersom signalerar när allvarliga saker inträffar. Vi på UC kan även hjälpa till med analyser över vilka bevakningshändelser som är viktiga just för ditt bolag. ”Den här studien visar att många företag gör rätt i att se över sina policyregler. Det finns signaler som är mycket viktigare än andra. Med en optimerad uppsättning av varningssignaler får du en effektiv varningsapparat utan att du drunknar i information. Det är annars det vanligaste felet man gör, man får så mycket data att det är svårt att agera”.” Det säger Mats Stenberg, analytiker på UC. Anpassa kreditstrategin När kreditförlusterna börjar öka så bör man se över sina rutiner och verktyg för kreditprövning av nya kunder. Några aktörer resonerar till och med så att de vill öka antalet nya kunder när kreditförlusterna går upp. Det för att hålla nere kreditförlustnivån i förhållande till den totala portföljen. Samtidigt vill ingen ta över någon annans problemkunder. Här kan UC hjälpa dig och ditt företag med analyser för att ge faktaunderlag till eventuellt anpassade policyregler och hur ni skall använda våra scoremodeller. Det gäller både för företags- och privatkunder. Läs mer här. Vissa branscher är mer utsatta än andra UC studie är gjord på ett par branscher med högre risk. Det som förenar branscherna är låga marginaler och många mindre företag utan stora ägare i ryggen. Det går att göra affärer i de här branscherna också, men med försiktighet och gärna större krav på eget kapital och kreditvärdighet. Partihandel Detaljhandel Transport Hotell och logi Restaurang och catering Resebyråer

På UCs kundservice jobbar ett tiotal personer med att dagligen besvara frågor från både våra privat- och företagskunder via telefon, e-post och sociala mediekanaler. Många av de frågor vi får är återkommande och här har vi listat några av de vanligaste. Sedan mitten av mars sitter i stort sett alla våra anställda och arbetar hemifrån för att minska smittspridningen. Det gäller även för Kundservice och detta förändrade arbetssätt har inneburit en ganska stor omställning och jag måste säga att jag är imponerad av hur snabbt vi faktiskt har kunnat anpassa oss till den nya situationen som vi befinner oss i. Det är roligt att se att vi genom helt nya digitala kommunikationskanaler kan fortsätta samarbeta, ställa frågor och hjälpa varandra både inom teamet och med hela organisationen. Förutom omställningen att sitta hemma så ser ändå dagarna ganska mycket ut som vanligt. Det ni kunder undrar över skiljer sig inte särskilt mycket jämfört med tidigare, och personligen har det aldrig känts viktigare att behålla kundfokus och vara dedikerad till att hjälpa er. Vilka frågor får vi oftast besvara? 1. När syns 2019 års inkomstuppgifter i våra register? En aktuell fråga som många ställer just nu med tanke på att deklarationen är nära förestående eller redan gjord av många är när 2019 års inkomstuppgifter syns i våra system. Och för många har det faktiskt redan uppdaterats nu i april, närmare bestämt för ungefär 2,8 miljoner svenskar som deklarerade digitalt redan i mars och inte är näringsidkare eller har köpt eller sålt aktier eller fastigheter. Det kommer komma ytterligare fyra uppdateringar med inkomstuppgifter och nästa uppdatering sker i juni. 2. Vilken information har vi registrerat på personen? Många hör även av sig och vill veta vilken information vi har om dem och vi kan på grund av sekretess inte ge ut någon personlig information över telefon eller mejl. För att se vilken information som vi har om dig i vårt register kan du beställa en upplysning på dig själv på minuc.se. Den kostar 39 kronor och du har den tillgänglig under 72 timmar, du kan även skriva ut informationen. Eller så kan du kontakta oss så skickar vi ut registerutdraget via post till din folkbokföringsadress. Detta är helt kostnadsfritt. 3. Varför har det tagits en kreditupplysning på mig? Vi får även frågor från personer som har fått en upplysningskopia antingen i brevlådan eller till sin digitala brevlåda. Varje gång en kreditupplysning beställs på en privatperson är vi enligt kreditupplysningslagen (KuL) skyldiga att skicka en kopia till den omfrågade personen där det framgår vilken information som har lämnats ut samt vem som beställt upplysningen. Ibland uppstår det då frågor om varför kreditupplysningen har tagits. Det här är dock något som den omfrågade personen måste kontakta företaget som har gjort upplysningen (frågeställaren) för att få veta. Vilket företag det är framgår på kopian. Det måste alltid finnas ett legitimt skäl för ett företag att beställa en kreditupplysning på en privatperson. Här kan du läsa mer om när man får ta en kreditupplysning. Slutligen vill jag passa på att uppmana alla att gå in och läsa vår uppdaterade FAQ, på hemsidan. I den har vi sammanställt ännu fler vanliga frågor med svar och vi fyller löpande på med mer information. /Cecilia Hummel

Det är nu onsdagen den 1 april 2020 och covid-19-epidemin har förutom i sjukvården även börjat synas tydligt i varsel, uppsägningar, permitteringar, konkurser och företagsrekonstruktioner. Diskussionerna går heta om huruvida regeringen och Folkhälsomyndigheten agerar rätt i att hålla stora delar av samhället öppna. Fjorton forskare har skrivit en debattartikel som uppmanar Folkhälsomyndigheten att bättre redovisa sina beslutsunderlag. Men oavsett om man håller med dessa författare så är en sak klar: vi har aldrig haft så mycket tillgänglig information i en kris av den här storleken. Denna pandemi sker inför öppen ridå på ett sätt vi aldrig tidigare sett. Jag kan dagligen bevaka utvecklingen i världens alla länder och se siffror och grafer över det observerade förloppet. Detaljer om den svenska utvecklingen hittar vi på Folkhälsomyndighetens nya statistiksida. All denna information både skrämmer och lugnar. Vi kan jämföra vårt land med andra länder, vilket kan tvinga fram öppenhet från vår regering. När länder som drabbats tidigt av smittan delar sin data, hjälper det inte bara myndigheter och vårdplanerare runt om i världen att förbereda sig, utan ger även oss medborgare en klar bild av vad som kan vara på väg. Vi har då ungefär samma information som våra myndigheter, vilket gör det lättare för oss att ställa krav på dem men också att lita på dem. För att fatta kloka beslut i denna nya situation söker både medborgare och myndigheter bästa möjliga faktaunderlag och jag ser några principiella likheter mellan de utmaningar som regeringen står inför och mindre dramatiska frågor i våra kunders vardag. Det handlar om hur man agerar på tillgänglig information. En enkel punktlista kan se ut så här: Samla in data Förstå data Agera på data Det kan låta som självklarheter, så låt oss dyka ned i vad de innebär. Samla in dataDetta är vad Folkhälsomyndigheten gör nu, tillsammans med deras kollegor runt om i världen. De hjälps åt att skapa den mest imponerande, heltäckande och uppdaterade krisbild vi någonsin sett. Men redan här väcks frågorna: Vet vi tillräckligt eller måste vi testa mer? Litar vi på Kinas statistik? UCs kunder står i sin vardag inför liknande frågor. Vet vi tillräckligt mycket om vår kreditprocess och portfölj? Bör vi göra några tester i vår prissättning för att förstå marknaden bättre och hur stor del av ansökningarna vågar vi avvara till dessa tester? Förstå dataExpertmyndigheter hjälper inte bara regeringen att förstå utvecklingen utan utbildar hela befolkningen. Många pratar nu om att ”platta till kurvan”, vilket är en stor folkbildande framgång. På samma sätt som att Sverige tjänar på att inte bara regeringen förstår vad som händer, tjänar alla datadrivna organisationer på en utbredd förståelse för sin egen data. Ju mer kunskap som finns spridd desto bättre blir också de snabba besluten. Agera på dataHär börjar det bli svårt. Den svenska regeringen har valt att till hög grad följa expertmyndigheternas råd. I Brasilien säger president Jair Bolsonaro att covid-19 inte är värre än en liten snuva. På kreditmarknaden ser vi kreditgivare som, trots tillgång till UCs fullständiga kreditupplysning, ändå väljer att betala ut mer lån till redan högt skuldsatta personer. Det är tydligt att det inte räcker att ha information, eller ens att förstå den, om det inte finns en vilja och kompetens att omsätta det i handling. Vare sig du befinner dig i en liten organisation eller en stor statsapparat är tillgången på data större än någonsin och detta märks extra tydligt när beslut måste fattas snabbt. Men det förutsätter också att där finns förståelse och vilja att agera. Tilliten till myndigheter varierar stort mellan länder och i mätningar kommer Norden ofta högst upp. Man kan tänka sig att denna nya pandemidata gör störst nytta i länder med lågt förtroende: Om regeringen inte agerar korrekt kan den ställas till svars (om landet är tillräckligt fritt) och om regeringen faktiskt agerar korrekt utifrån tillgänglig information kommer tilliten öka. /Olle Engdegård