Victoria Preger

Marknadschef

Victoria brinner för kommunikation och har sedan 1999 arbetat med journalistik, marknadsföring, PR och kommunikation. Inom UC-koncernen är hon verksam som Marknadschef. Hon älskar att vistas i naturen och att vandra, är aktiv barnledare i Friluftsfrämjandet och tillbringar ledig tid i fritidshuset på Åland. Här bloggar hon om nya produkter och tjänster, digital transformering, socialt ansvarstagande, kundinsikter och gör omvärlds- och trendspaningar.

Starkare värdering hos företag med registrerade varumärken

En av mina finska kollegor på Asiakastieto har skrivit en intressant artikel om hur kreditvärderingen för företag som innehar varumärken är klart högre, än för företag i genomsnitt. Jag tyckte det var så intressant så jag vill gärna dela med mig av detta till er. Ett varumärke är ju ett sätt att skydda företagens rättigheter och att skilja sig från sina konkurrenter. Det är främst avsett att användas i näringsverksamhet, men lika enkelt kan en privatperson söka och inneha ett varumärke. Enligt våra kollegor på Suomen Asiakastieto Oy så hade omkring 11 200 företag olika registrerade varumärken, med en sammanlagd omsättning på ungefär 191 miljarder euro. 63 procent av dessa företag innehar endast ett varumärke, men i synnerhet har stora företag använt varumärken för att skydda sina produkter eller tjänster. Företag såsom Valio, Orion och Veikkaus har exempelvis över 300 registrerade varumärken, vilket tyder på en välplanerad affärsverksamhet där syftet är att skydda sina rättigheter.Frågan är då om detta spelar någon roll när det kommer till rör värderingen av ett företag? Väsentlig skillnad bland företag Bland samtliga aktiva företag utan registrerade varumärken är 15 procent av dem värderade som starka (AAA eller AA+). Motsvarande andel hos varumärkesföretag är 32 procent, alltså över dubbelt så stor. Asiakastietos 7-stegiga värderingsmall Rating Alfa beaktar och kombinerar information om ekonomi, verksamhet, betalningssätt och ansvarspersoner. Det är därmed möjligt att dra större slutsatser om företagens förmåga att svara för sina förbindelser. Den svenska Patent och registerstyrelsen har nu även publicerat artikeln i sin helhet, här i Sverige. Intressant läsning! Mer information om värderingar kan du läsa här på Asiakastietos webbsida (OBS! På finska). Victoria

De 5 mest lästa blogginläggen i halvtid 2018

Nu har lite mer än halva året gått och därför tänkte jag sammanställa de 5 mest populära blogginläggen från kalla januari till varma (!) juni. Kanske finns det något blogginlägg du missat? Ja här finns det mycket matnyttigt, från id-kapningar och appen Kreddy till Tambur och GDPR. Läs vidare för att hitta de mest populära inläggen från första halvan av 2018! 1. Sommaren är högsäsong för id-kapningar Detta inlägg skrev jag med tanke på den bedrägeriundersökning som vi genomförde i våras, där vi bland annat fann att fler upptäcker bedrägerier tidigare än förut. Intressant läsning om du vill veta lite mer om bedrägerier men även få lite tips på hur du själv kan minska risken för en id-kapning i sommar. Läs inlägget här! 2. Are you ready to Kreddy? Detta inlägg publicerade vi juni förra året i samband med att vi lanserade appen Kreddy. Riktigt roligt att fler börjar intressera sig för sitt kreditbetyg. Läs inlägget här! 3. Nu lanserar vi Tambur – en tjänst som förenklar bostadstillträden I våras lanserade vi Tambur, och vilken fart det fick! Nu har vi flera hundra mäklare och banktjänstemän som använder Tambur. Även detta blogginlägg verkar ni gilla J Läs inlägget här! 4. Nytt UC-Score+Gamification=Nya Kreditkollen Utöver Kreddy och Tambur så lanserade vi även nya Kreditkollen, tjänsten som hjälper konsumenter att bättre förstå sin ekonomi. Med Kreditkollen får man möjlighet att följa sin kreditvärdighet, eller UC-Score som vi kallar det i tjänsten. Läs inlägget här! 5. UC och EU:s nya dataskyddsförordning GDPR GDPR är ett ämne som så klart varit på allas läppar nu under våren och detta blogginlägg står min kollega Åke Dahlqvist för. En intressant spaning som även detta publicerades förra våren, långt innan vi riktigt visste hur nya dataskyddsförordningen skulle utformas. Kul läsning så här i retrospektiv! Läs inlägget här! Ja, dessa var de 5 mest lästa blogginläggen under första halvan av 2018. Självklart kommer vi bjuda på fler intressanta inlägg i form av spaningar, lanseringar och nyheter under året, så glöm inte att titta förbi efter semestern. Tillsammans med alla bloggare önskar jag er en trevlig sommar! Victoria

En spaning kring IFRS 9 och dess påverkan på bankväsendet

Vi på UC har under en lång tid uppmärksammat IFRS 9 som en lagstiftningsförändring som på olika sätt kommer att slå rätt hårt på resultaten. Jag har gått in och tittat lite på undersökningar som riksbanken och revisorerna gjort och effekterna har trots högkonjunktur varit rätt stora. Precis som SvD skrev i en intervju med PWC i slutet av 2016 så riskerade bankerna att få kraftigt ökande kostnader.Vi har kunnat notera att storbankerna under Q1 gjort sätt stora reserveringar med hänvisning till just IFRS 9, så frågan är väl hur de mindre aktörerna klarat sig då man historiskt tagit olika delar av finansmarknaden. Så här skriver Riksbanken i en rapport om IFRS 9: Flera undersökningar har gjorts. Den uppskattade övergångseffekten på reserveringarna är en ökning på 13–25 procent. Den sammanlagda övergångseffekten av IFRS 9 på kapitalrelationerna beror främst på ökade reserveringar till följd av kraven på redovisning av förväntade kreditförluster. Samtidigt skriver revisionsjätten PWC i en rapport: I undersökningen framkom att en majoritet av banker och kreditinstitut, eller 55 procent av dessa bolag, inte har upplyst om effekterna vid övergången till IFRS 9 i Q4 rapporten för 2017. 36 procent av bolagen anger dock att övergången till IFRS 9 inte kommer att få någon väsentligt effekt på de finansiella rapporterna. Vad gäller övergångseffekten till IFRS 9 för de fyra största bankerna ligger ökningen av kreditförlustreserven mellan 8,6 – 35,0 procent.. Hur står sig de svenska banker och kreditinstitut som lämnat upplysning om effekten av övergång till IFRS 9 i en internationell jämförelse? Exempelvis anger Deutsche Bank att övergången till IFRS 9 resulterade i en ökning av kreditförlustreserven med 16 procent och att reservens storlek i relation till utlåningen uppgår till 1,22 procent. Royal Bank of Canadas kreditförlustreserv ökade med 4,35 procent vid övergång till IFRS 9 och reservens storlek gentemot utlåning uppgick till 0,7 procent. Barclays Bank skriver i sin årsredovisning för 2017 att kreditförlustreserven ökar med 58 procent och uppgår till 2 procent av total utlåning. Jämfört med de tre internationella storbankerna har de fyra största bankerna i Sverige med andra ord haft en likvärdig påverkan av övergången till IFRS 9. Stora skillnader från bank till bank Efter att ha följt IFRS9 förändringen över en ganska lång tid så kan man såklart reflektera kring de rätt olika slutsatser som aktörerna har dragit. Det verkar å ena sidan som om storbankerna har gjort en rätt stor justering redan nu, medan man kan notera att över hälften av de som svarat på enkäterna (PWC´s) svarat att de Ej sett några stora förändringar. Vad beror skillnaden på? Har Storbankerna förstått något som de mindre inte har greppat än? Eller är exponeringen så olika mellan bolagen avseende risker? En sak är klar och det är att oavsett stor justering eller ej så har detta skett i en strak hög konjunktur, så frågan är vad som händer när konjunkturen vänder. Det ska bli minst sagt intressant att följa utvecklingen! / Victoria